Utvalda

Moha

Jag är en dvärgschnauzer tjej i färgen Svart & Silver och är född 2018-04-23 på kennel Fixus. I familjen finns också min lillebror Fixus the one to be (Troy) Tänker mig att blogga om oss och vårt liv genom att lägga upp lite om vad som händer här i bloggen
Längst ned i bloggen kan ni läsa lite om mig innan veckobloggen

Vecka 47 – 2021

Troy och jag har klassat våra larmsignaler (Larm Klass =LK) och numrerat dem enligt följande.
LK1 = ett diskret litet boff, det kan vara någon granne i trapphuset som vi känner igen. Larmet kan förhöjas till ett LK1a genom att lägga till ett kort litet vaff eller ett pip, vilket kan betyda, öppna dörren jag vill hälsa på grannen särskilt om det är Eva. LK2= upprepade vov vov vava vov t.ex. när det ringer på dörren, när man får syn på en katta-strof eller något annat anmärkningsvärt. LK3= Ihållande höga VOV-VOV med inslag av YL som pågår till matte sätter stopp för den cirkusartade konserten. LK3 innebär att är det riktigt allvarligt t.ex. ekorren hoppar tunt i trädet utanför fönstret, ett rådjur nära inpå eller något annat familjen måste göras uppmärksam på.

På söndagskvällen precis när jag lagt mig till rätta i husses knäveck för en god nattsömn kör Troy igång med ett LK3 larm. Jag flyger upp och rusar till honom där han står och vrålar i fönstret. Matte ansluter blixtsnabbt för att stänga av larmet men lyckas bara med att få ned larmnivån till en LK1. När vi tittar ut för att se vad som utlöst larmet ser vi två rådjur som långsamt spankulerar längs vår gata, de är på väg ner i parken. Jag suckar lite och återvänder till husses knäveck och buffar in mig igen. Troy kan inte koppla av för han är uppe i fullvarv och är så rastlös så matte tar ut honom på en liten extra promenad, något som hon kallar nattpatrull. När de kommer in igen däckar han helt och vi sover alla lugnt hela natten. Tyvärr hade inte matte sinnesnärvaro att ta en bild på honom under pågående LK3 så det får bli en arkivbild med Troy vid fönstret i fråga.

På vår väg runt sjön Trekanten mötte vi en snuzze en dam 12 år gammal vid namn Sissela. Vi visar henne vår respekt genom att vara lugna och låta henne hälsa på oss i hennes takt. Det är ju så att när vi ser andra snuzzar och de oss är ett möte särskilt intressant!

Kolla! Kolla, hunddagis på promenad. Ja ja matte vi skall vara tysta.

MATTE!! kom hit och bädda sängen så vi kan gömma råttis.

Troy är kockövervakare. När matte går ut i köket för att laga mat eller fixa med något annat lägger han sig på vakt på mattan framför kylskåpet.

Jag har koll på köket från soffan. Under tiden tuggar jag på en bit torkad älghud beredd att rycka ut om det skulle serveras lite gotter.

Scouterna här i Aspudden har fixar till en juldekoration på ett litet elskåp och i fönstren bakom skåpet. Vi stannar och kollar in lite, trevligt i vintermörkret.

Troy hoppar ofta upp på stenar inte bara för att tigga godis utan också för att få en bra överblick över området. Det kommer en vovve gåendes och vi måste stå fint när den går förbi! Det är svårt men vi lyckades sköta oss så vi fick lite godis.

Här blev det inget godis kan jag säga. Vi gick bananas när vi såg en snubbe kasta i bröd till änderna. Matte blir tokig och då börjar hon stampa i gruset och säga att vi skall skärpa oss. Alltså då blir det svårt gapa på änderna eller göra som matte säger. Hon har dock trumf på hand för det är i hennes fickor godiset finns. Attans änder …… men det får bli som matte säger!

Hallå där ….. det är ju Happy som kommer gåendes med sin husse. Troy blir alldeles bortkollrad av henne och inte blev det sämre av att Happys husse hade både klapp och smarrigt godis att bjuda på.

Utanför vårt hus i backen finns det en slänt där finns det flera råttbon dolda under löven. Vi undersöker dem noga men de har gömt sig nere i sina hålor. Vi prasslar runt i de torra löven tills matte säger att nä nu går vi vidare. Tänk att det skall va så svårt att få tag i en råttusling.

Det är kallt ute flera minusgrader och vattnet i pölar har frusit och i sjön Trekanten ligger en tunn is. Vattnet från vattenreservoaren forsar på och Troy vill ned i rännan men det kommer inte på frågan säger matte.

Nu är veckan slut igen! Ha det bra alla som läser min blogg hälsar

Moha the bloggdog

Vecka 46 – 2021

Tystnad, spaning pågår! På vad undrar ni? Tja…. katta-strofer, hundar, råttor och framför allt bollar tycker Troy

Bollar bollar och fler bollar.

Alla kassar måste undersökas noga säger den ständigt hungrige och godissugne Troy. Matte blir lite eller rättare sagt mycket besvärad när han dyker ned i grannens matkasse. Grannen skrattar bara och frågar om han hittar något gott.

Vi mötte en vit snuzzetjej. Efter att ha hälsat på varandra vände vi uppmärksamheten till hennes matte för att se om hon hade några gotter och se det lönade sig.

Knack, knack knack. Högt uppe i ett träd, som står bakom vårt hus, satt en större hackspett och hackade på stammen. Vi stannade en stund och tittade på den.

Husse smet iväg före oss. När vi kom ut ur porten plockade vi upp ett spår efter honom. Först bar det iväg till soprummet och sen fortsatte spåret till garaget. Där tog det stopp framför garagedörren. Vi kunde konstatera att husse hade åkt iväg med bilen.

Vi kom till Svandammsparken och där står en liten spårvagn. Runt parken har det tidigare funnits en vändslinga. De turerna som vände där hette mycket riktigt 17. Troy står vid dörren och undrar om det är tid för avgång?

I andra änden av parken står de tre bockarna Bruse på rad, de är på väg mot sin bro. Vi morrar lite åt dem i förebyggande syfte. Matte säger: knäppskallar ska ni stå och morra åt skulpturer.
Öhh va då ra!

När vi går över deras bro blev vi tveksamma för det är någon där under. Jo det är det, jag tror bestämt att det är ett hemskt otäckt troll med ögon som tenntallrikar och en näsa lång som ett räfseskaft.

Vi kom helskinnade över bron och gick vidare. Vi kom så småningom till en hobbybutik och till vår lycka vi hittade husse där. Troy skulle prompt upp i knät på husse för att tala om för honom hur glad han blev. Det bästa av allt var att vi fick åka bil hem.

Det finns många hundar i vårt område. Om koppelhållarna är överens om att det är OK får vi hälsa på varandra. Det här är Alfons som är ett år. Jag tyckte han var intressant men Troy som bara bryr sig om tikar gick vidare till en spännande doftfläck.

MATTE! Nu krävs en promenadpollett! Ja inte bara en utan vi måste få minst två var. Att nöta tass så här kräver energitillskott.

Ibland bara händer det! Ett torkat kaninöra som kvällsmys. Varför är det inte alltid läge för kvällsmys?

Det här var konstigt sa Troy ! Vad gör de? I förrgår stängde man av vattnet i 4 timmar. Igår blev det strömavbrott i 2 timmar. Nu spolar de ut massor av vatten det har varit så i flera timmar.

Fredag och vi är på vinparyt hos vår kompis Tore. Matte provade flera sorter av Beauiolais Nouveau medans husse som skulle ratta bilen fick dricka bubbelvatten. Många nya tvåbeningar att hälsa på. Vi tar vårt uppdrag som schnauzer på stort allvar och varnar högljutt omgivningen när det ringer på dörren. Som ni se har jag full koll på ytterdörren.

Vilken härlig lördag! Vi åkte till Berga för en promenad med Söderortsgänget!

Troy vart galen av glädje och M försökte lugna honom lite, helt utan resultat. Den killen är väldigt pratsam och han måste fram för att hälsa på alla. Fast jag vet också att han egentligen vill kolla upp alla brudar.

Men som prinsessa stökar jag inte runt! Jag står värdigt och inväntar att kompisarna kommer fram och hälsar. En kille var lite för intresserad av min akterdel så mitt budskap var väldigt klart! Stick och brinn va!
Vad tror ni händer då? Jo då kommer lillebror stegandes med stela framben och säger till killen att bråkar du med min syrra va? Tigger du spö? Då ingrep matte, skönt.
När skall han fatta att jag klarar mig aldeles utmärkt själv.

Tänk att det skall ta sån tid innan vi kommer iväg. Äntligen börjar vi röra oss!

Det är en härlig väg runt åkrarna. Vi hittar vägen runt så vi tar täten.

Troy var ned i ett dike och när han kom upp behövde han mattes hjälp för han hade många kardborrar i skägget och på frambenen. Matte rensade bort de värsta, resten får vi ta bort senare.

Hemma och efter att matte rensat Troy från kardborrarna tar vi en eftermiddagslur. Väl behövligt efter den roliga promenaden. Troy la sig på sin favorit plats och nu sover han sju kvart i timmen.

Jag tar hörnan på soffan ZZZZZZ

Så då har ytterligare en vecka gått.
Hälsningar från

Moha the bloggdog.

Vecka 45 – 2021

Raorrr! Sa Troy, det hoppar omkring en ekorre i träden utan för min utkiksplats och det gillar jag inte!

Inte sa Moha där hon låg överst på kuddhögen i soffan.

Ja ja sa matte, den bor där i ett av träden så det får du finna dig i!

O

Vi vägrar gå ut för det regnar! Kom nu sa matte nu det har slutat. Men se det hade det inte alls gjort utan här släpades man runt på en dasstur i regnet. Fy tusan för iskallt vatten på ryggen och utan regnjacka, anamma vad jag frös när vi kom hem. Jag gillar egentligen inte regnjackan men det är mattes jäkla ansvar att se till att vi får på oss dem när det behövs. Efter att ha blivit tasstorkad och sen frotterad över hela kroppen vill jag vara ifred under min fina frottefilt. Här tänker jag ligga och sura tills jag tinat och fått upp värmen..

Till och med Troy ville ha filt på sig, han som annars aldrig fryser! Den killen har en otroligt tjock päls. Hans pappa kommer från Ryssland och matte säger att han har en päls för att klara de sibiriska vintrarna.

Nu är det vinterhalvår och då blir det lite andra rutiner. H&M har hyrt hundhallen i Haninge i dag och efter en kortare dasstur i regnet gav vi oss iväg. När vi kom fram kände Troy igen sig och tjöt av lycka. Han älskar att följa matte och ta alla hinder som de tagit fram. Jag vill hellre titta på så jag lägger mig i närheten av husse.

Först får vi en liten lekstund med bollen under tiden som hindren tas fram. Troy tar bollen och springer i väg.

Jag är inte lika snabb som han men då genskjuter jag honom och på så sätt får jag tag i bollen.

Matte arrangerar hindren så att det blir en bana. Troy vill rusa iväg och ta alla hinder på en gång. Matte manar till lugn och han får sitta en stund först, ivrig väntande på att få startkommandot.

Vippbrädan. Den tycker jag är för läskig men inte Troy. Han är duktig på att vippa över den och matte leder ner honom till det röda området. När den vippar över måste man gå hela vägen och sätta tassarna på de röda fälten annars räknas det som fusk.

Höga bron. Matte får tjata på Troy att han skall ta det lugnt och vänta på henne. Med rätt stöd av matte och osttuben framför nosen fixar jag också bron men det är rysligt högt och den är väldigt smal.

A hindret. Matte manar Troy att ta det lugnt, han tycker att hon är långsam.

Däcket. Det är ett lätt hinder som jag tar utan tvekan!

Troy har fokus på osttuben

Efter ett ett tag tar vi en paus. Troy drack upp en hel skål med vatten och sen ville han fortsätta. Men matte sa att det fick räcka!

Efter ett pass i hundhallen tycker Troy att det är det skönt att ta sig en lur i favoritfåtöljen. Han gillar nya bollen han fått av husse så den tog han med sig. ZZZZZZZ

En boll matte, en boll. Kan vi ta hem den? Men snälla rara sötnosen sa matte, du har ju massor av hittebollar hemma.

På kvällsturen blev vi utsatta för ett riktigt spektakel. Vi har fått varsitt lysande blinkhalsband.

Tågkontroll. Vi undrar vart alla ska som stiger på? Vi kollar vi om det är någon vi känner om stiger av tåget.

En kanin, två kaniner tre… många kaniner. Troy fick en tillsägelse att inte skälla så han sitter spänd som en fjäder beredd att ta en om den skulle våga sig över staketet.

Solen skiner idag och det var vindstilla. Det var skönt att vara ute i den så vi passade på att gå ut på Sjöberget för att njuta av utsikten. Fast vi bor nära innestaden har vi finna promenadområden.

Vi tog en tur till Uppsala. Promenaden gick först i stan sen längs Fyrisån. Som vanligt tar vi en titt från en bro men vi såg inga spännande saker.

Veckan är slut och dags att kontrollera att matte skrivit rätt.
Ha det bra alla läsare hälsar

Moha the bloggdog.

Vecka 44 – 2021

Inget vatten i min badfontän sa Troy. När kommer det tillbaka? Jag vill plaska!
Jag kollade om det fanns någon kran i närheten, ja så att jag skulle kunna fylla på åt honom.

En ny bekantskap. En kille på 3,5 år som hette Kasper. Först spänner killarna sig lite men la ganska snart av med det och sen kunde de umgås på normalt sätt.
Jaaa…. gud vad larviga tonårskillar kan vara.

Matte sa Troy, kolla vad fina träddjuren är, de är rena från allt det där fula klottret.

Tjena kaninen hur mår du? Du ser ut att må bra! Skall vi springa ikapp. Nähä inte det ja, det är väl lika bra det för matte blir tokig när vi försöker jaga kaniner.

Även undulaten har fått sig en rejäl rengöring. Den tittade lite misstänksamt när vi kollade att den hade tvättat fötterna ordentligt.

RAAAOOORR hördes det på håll, raooorr igen, det är ett välbekant snuzze ljud. Det var Mimmi en värdig dam på 13 år som ropade på oss. Vi stannade naturligtvis och väntade in henne, vi minglade en stund och Troy skötte sig bra dvs han tar det lilla lugna. Han har lärt sig den hårda vägen att med äldre damer måste man föra sig för annars fräser de av en. Han tyckte hon var väldigt fin. Ju mer de fräser desto mer intresserad blir han.

Vi hör ljudet av ett annalkande tåg och springer fram till staketet. Där stannar vi för att kolla när tåget kommer in till plattformen.

Vi går en ny väg! Vi skall till Coop forum där husse möter upp. Troy som alltid vill ha koll på omgivningen var upp på många stenar för att spana in omgivningen. Ja fast jag vet att han spanar mest efter brudar.

Vid Telefonplan hittade vi en fontän. Tyvärr visade det sig att den också var tom på vatten. Matte lovade Troy att vi ska gå hit i sommar när det finns vatten i den.

Matte och Hussse verkar ha några planer. Se där, där kom skvallerdosorna fram det brukar betyda att vi skall få vara på fri tass. Efter frukost bär det iväg med bilen vi åker till norra sidan om stan. Det är dags för snuzzepromenad vid Åkeshov. Vi samlas alla på en gräsplätt bakom parkeringen. Alla snuzzar är glada och låter lite, vissa låter mer än andra! Vi träffar Troys kullbror med sin entourage. Jag gillar Dojos husse och matte, de gillar mig och jag visar mig från min bästa sida vilket leder till gotter!

Matte och Dojomatte Eva leder gänget för Helena som brukar ha hand om promenaden kunde inte denna gång. Det var cirka 30 snuzzar med koppelhållare, vi kutade runt och umgicks med alla. Vissa hussar och mattar går att charma så man får lite gotter.

Vid stora godisstenen stannade vi till för att få promenadpoletter så att vi skulle orka hela turen. Så mycket som vi springer behövs det extra energipåfyllning.

Vi har väldigt jobbig på turen för husse och matte går inte alltid tillsammans och då blir det ett evigt kutande för att hålla koll på var de är. Troy blev koppelfånge en stund för han och en annan hane började gruffa med varandra. Mattarna var blixtsnabba fram och särade på dem. Det blev inga skador och jag hörde att de mest gapande på varandra.

Väl hemma gick jag och la mig tillsammans med Råttis i sängen ZZZZZZZ.

Nu är veckan slut och jag kontroll läser bloggen innan publicering.
Ha det bra hälsar

Moha the bloggdog!

Vecka 43 – 2021

Ja ha där kommer de där stora fyrbenta åbäkena igen med människovalpar på ryggen. Matte säger att vi skall vara tysta och sitta fint vid sidan om parkvägen när de skall gå förbi. Men tusan hakar det är väl de som skall flytta på sig för en prinsessa. Flera av de vuxna tyckte vi var väldigt duktiga som satt där.

Vi tog en tur genom Gamla Stan, det kallas för social träning i stadsmiljö. Matte tyckte att de målade lådorna var fina.

Hemma igen och nu var det dags att hämta Råttis från nattlägret. Med ett stadigt grepp tog jag honom till korgen under soffbordet. Här får han vara tills efter middagen då bär det av till sängen igen.

Sedan övergick jag till att försöka döda en fotboll. Troy tittar intresserat på när jag jobbar frenetiskt.

Kolla vilken brud sa Troy. Han fick gå fram och hälsa för mattarna kom överens om att det var ok. Hon heter Wilda och är 1 år. Troy fjompade sig lite för henne men höll sig lite lugnare än han brukar. Vi stannade en liten stund och minglade lite.

Matte kan vi gräva ned Råttis nu?

Vi åkte till hundhagen och där fanns redan en vovve. H&M pratade med hussen och alla var överens om att det gick bra att vi kunde vara samtidigt i hagen. Hon heter Layla av rasen Jack Russel och är 9 år, en pigg och rask dam. Vi hälsade på henne men ganska snart övergick vi till vår lek med snörbollen

Matte och Troy kör lite övningar bl.a. att springa balansgång på stocken.

Vid slutet av stocken hoppar man över till stenen. Det här tycker Troy om. Därefter hoppade han upp på ett stort bord och där övades sitt, stå, ligg och high-five. Han gör ju för tusan vad som helst för lite goddis! Fjäsk säger jag mattefjäsk.

Kom igen Troy sluta med mattefjäsket och kom och lek med mig istället! Försök och ta snörbollen om du kan!.

Nähä jag jag lurades bara, jag släpper inte den!

Tillbaka på campingen. Vi tar en patrullrunda och kollar av att allt är ok. Det är lugnt och vi tror att igelkotten har gått till vintervila. Det blir en tidig kväll för morgon är det tidig uppsittning så vi hinner till vår träff med skogsgänget.

Äntligen….äntligen på fria tassar i skogen med Helena, Wilma och Basse. Måste hela tiden hålla koll på att mattarna hänger med. De fastnar på många ställen för de hittar svampar.

Väldigt trevlig väder det är 12g varmt och uppehåll, någonstans där bakom molnen finns solen. Det finns många ställen att kolla av. Vi hittade ett härligt dike att gräva i.

Troy tog sit obligatoriska ryggrull i mossan. Matte hade full koll på att inte skvallerdosan lossnade från selen. Han håller på en bra stund och gnuggar ryggen mot marken.

Troy vart helt tokglad när han hittade en påse full med alldeles underbara hundköttbullar. Den låg i Helenas korg och mattarna kastade sig över honom för att stoppa honom. Han märkte vad som var på gång och då försökte äta så många som möjligt innan de han fram.

Basse och jag kollar av omgivningen uppifrån en stor sten.

Plötslig händer det, vi kom till en köttbullebacke De bullar som inte Troy han äta upp låg utspridda i backen.
Ja de veti tusan hur det gick till men det fans ingen tid att fundera på det, det var bara att leta på. Det tog tid att hitta alla bitar. Vi fick jobba på bra men till slut vad alla hundköttbullarna uppätna.

Vi kollade noga av att Helena inte hade några dolda köttbullsgömmor innan hon fick gå vidare. Ibland får vi göra gemensam insatts när det gäller godis.

Är ni med då?

På eftermiddagen slumrade vi gott och efter kvällsmaten var det dags för lite skrämsel jobb. På med minikapporna som har en stor spindel. Sen gick vi ned till hållplats Trumslagarskogen för att titta på spökspårvagnarna.

Huva så hemska vi är. Fast om sanningen skall fram är jag lite mörkrädd av mig. Spökspårvagnarna var fullsattaa så vi gick hem till vagnen och tog kväll dvs zzzzzz.

Nu är veckan slut och därmed denna bloggvecka. Ha det bra hälsar

Moha the bloggdog.

Vecka 42 – 2021

Jag har kommit underfund med att Essets husse har godis i en liten påse i sin ficka och när jag lägger an min bästa sötlook kan han bara inte motstå mig. När jag sysslar med så allvarliga saker som att tigga håller sig killarna på respektfullt avstånd. Säger bara en sak till dem, godiset är mitt!

Så var det dags igen en ny boll till samlingarna! Denna var lagom stor och inte så hårt pumpad, helt perfekt! Den måste med hem!

Troy har full koll på alla i området. Han undrar förstås om de som sitter där borta kanske smaskar på något gott.
Han skulle gärna springa över dit och säga att han minsann svälter!

Att ta en titt in i kaninhagen är alltid kul. Hemma har vi torkade kaninöron, undrar om de som sitter där smakar likadant?

Nya rutiner för råttis är nu införda. Råttis får lov att vara framme på dagen men efter middagen grävs han ned i sängen under mattes kudde, där får han stanna hela kvällen och natten. Innan John Blund kommer till mig kontrollerar jag att han ligger där han ska och att han mår bra.

På idrottsplatsen har de något för sig i mörkret. De leker någon sorts ringlek. Vi står kvar en stund och tittar på.

Där, där….bakom ett träd ligger en katastrof och sover, mitt på ljusa dan! Har väl aldrig sett på maken de brukar bara vara ute sent på kvällen och natten. Den fick ett högljutt uppvaknande då vi gapade loss rätt rejält innan matte satte stopp för det roliga.

Om vi nu inte får fånga en and till middag matte kan du väll tänka på att det snart är Mårten gås. Vi tror bestämt att de där två kanadagässen skulle passa perfekt till Mårtensafton, ja det är vi säkra på!

Nere vid vattenfallets utlopp i sjön trekanten är det är liksom som en liten bassäng. Troy vill i och bada men matte säger bestämt att smaka på vattnet är ok men det är för kallt för att bada där. Bada ja inte har jag då tänkt hoppa i, det är bara badgalningar som sysslar med sånt.

Helt plötslig började det regna och vi hade minst 2 km promenad hem. Vi var alla helt genomvåta när vi kom hem. Gudars vad jag frös. Matte gnuggade mig nästan helt torr med ett badlakan. Sen la jag mig på mina kuddar i soffan och eftersom jag fortfarande var lite ruggig så var det skönt när matte la en torr varm handduk på mig.

Nu gosar jag här och jag stannar här hela kvällen, några pinkaturer blir det inte tal om, förstått! Jag går inte ut förrän det slutat regna.

Det har regnat väldigt mycket så på kvällsturen var det riktigt lerigt på gräsmattan. Jag prinsessan av Aspudden-Örnsberg vill inte bli smutsig om tassarna så jag går på sträckstenskanten hela vägen.

I dag var det fönsterbord till frukost. Jag äter lite långsamt till skillnad från matmonstret Troy. Han kastar i sig maten för att sen försöka snika sig till lite av mitt. Matte säger att han får inte äta mer än sin portion då han börjar uppvisa en viss liten rondör. Därför har jag fått denna lyx att äta i lugn och ro vid mitt fönsterbord eftersom jag delar med mig av min mat. Jag menar Troy har varit min sen han var 8 veckor så han är min valp så när han tigger mat av mig får han lite.

Titta det är den nya tunnelbanevagnen. Matte säger att det heter tunneltåg och den typen heter C30.

Alltså nu är jag sur, dödligt sur, här hittat man något smarrigt i gräset som jag smög i mig utan att någon såg något. Matte påstår nu att jag luktar illa ur munnen, ren kattskit påstår hon. Nähä hon vill inte ha någon puss och jag åker på en extra utökad tandborstning. Vad ger ni mig för en sådan behandling va? Tandkrämen smakar rätt bra men det tänker jag inte berätta för henne!

Något är på gång för skvallerdosorna har monterats på på våra selar. Vi packar in oss i bilen och efter ett tag i bilen ser vi att vi är i Berga. När husse parkerat bilen tjuter vi av otålighet för vi vet vad som väntar, en snuzzepromenad med fina söderortsgänget.

Foto Eva Holm

Så är det dags att knata iväg, första biten går vi i koppel för att vi inte skall springa in och hälsa på dem som bor här i början på gångvägen. Jag får gå lös lite innan matte släpper Troy för jag håller mig tätt intill matte när hon säger att jag skall gå fint. Troy är lite mer sugen på att springa och vill gärna hälsa på främmande personer så han får vänta lite längre.
Matte räknade till 15 glada svansar!

Äntligen på fria tassar och när matte säger FÖRE, då kutar vi iväg och vi tar täten, för vi hittar här. Så härligt det är att få sträcka ut i full galopp, det var ett tag sen! Mycket springa blir det för vi måste ofta tillbaka och kolla var matte är.

Plötsligt vart det tvärstopp i snuzzekön, en spännande doft kom från diket. Det måste undersökas noga. Lite längre bort hittade Troy ett sorkbo i diket men han hade inte tid att undersöka närmare då alla kompisar rusade förbi och matte ropade ”kom igen Troy”. Då fick han bråttom.

Väl hemma tar vi en tupplur, det är skönt att vila efter en sån härlig promenad med en massa kompisar.

Troy tog sin favorit plats i fåtöljen. Nu inväntar vi in eftermiddagsfika, då får vi våra Dentastix.

Spela Bingolotto du matte jag slumrar här på soffan. Väck mig om du vinner några gotter som jag måste ta hand om.

Nu är veckan slut. Ha det bra alla läsare hälsar

Moha the bloggdog!

Vecka 41 – 2021

Vi satt en liten stund på en bänk och kollade lite på alla som gick förbi. Men så tyckte vi oss känna igen en som kom gåendes. JA, ja det är husse vilken lycka.

Vi gick vidare tillsammans till parken där tog vi lite rast och fikade. Alltid hårda regler inga tassar eller nosar på bordet. Troy försökte komma åt mattes kaka men då sa matte aja dig och då backade han genast!

Troy har full koll på mattes kaka, jo då vi fick smaka lite.

Efter en lång promenad är det skönt att ta igen sig i soffan. H&M påstår att jag snarkar och drömmer för jag ligger och viffar samtidigt som jag har spring i benen. Vad jag drömmer om säger jag inte, så det så.

Där är de där konstiga frustande sakerna. Vi går bakom på behörigt avstånd.

Troy hittade en stam han bara måste kuta fram och tillbaka på. Höstlöven täcker marken och en trött sol försöker lysa in genom träden. När hösten är såhär är den väldigt fin

Matte jag kan väl få lite godis fast jag inte går på den fallna stammen?

Stora stenar är bra att hoppa upp på när man vill kolla av omgivningen.

Nu jädrar sa Troy nu skall jag ha tag i en råtta. De finns här inne i cementröret. Matte håller emot för hon vill inte att hela Troy försvinner in där. Tänk om han inte kan ta sig ut igen!

Husse hade spanat in en rastgård som han tyckte såg bra ut. Vi åkte dit och vi var ensamma där. Det låg en väldigt bra boll där och vi tog ett snack Troy och jag för att komma överens om hur vi skulle kunna få fart på tvåbeningarna.

Kom igen då husse kasta bollen.

Troy har blivit väldigt snabb på raksträckorna, men jag är snabbare i vändningarna. Han far förbi bollen som ett expresslok medans jag vänder in snabbare än han mot bollen och då kan jag vara först på den.

Alltså dessa rådjur som bor i skogen bakom våra hus, de är väldigt orädda. Matte vart mäkta imponerad av oss för vi skällde inte och vi gick väldigt fint vid sidan om henne. Tacka vet jag det, hon har ju osttuben i fickan och om vi sköter oss kommer den fram. Å vad det är gott med tubost.

Tillbaka till rastgården och nu hade vi med snörbollen. Matte blev lite överraskad av att jag ville kampa lite om snörbollen.

Hon lekmorrade lite och jag lekmorrade mer, mycket mer och jag kan meddela att jag vann!

Sen kom det en ung tjej på 6 månader hon av rasen spansk vattenhund. Hon tyckte att Troy som är lite tonårskaxig var lite läskig först men han lugnade sig ganska direkt och då var leken i full gång.

Strax därpå kom en liten minitjej på cirka 8 år. Hon satte Troy på plats direkt och som vanligt blev han störtkär i henne. Hon hade hamnat på hundstallet när hon var cirka 2,5 år då ägaren hade tappat kontrollen över alla hundar de hade vilket var många. De visste inte vilka hundar som parat sig och därmed vilka föräldrar valparna hade. Alla hundarna hade blivit omhändertagna och hamnade på hundstallet där de hämtat henne. Man tror att hon är en blandning av snuzze och Jack Russel.

Troy kunde inte få nog av henne och han visade henne respekt. Hon var lite kärv mot honom men han fjompade sig och försökte pussa hennes örat som den värsta tangokavaljer. Hon var lite misstänksam mot honom och var beredd att fräsa ifrån om han skulle bli för påstridig.

Jag gick istället till husse som jag älskar. Jag fryser lite matte säger att jag är en liten fryslort som mår bäst när jag får ligga i solen.

Nu är veckan slut och efter frukost är det dags för publicering av veckan.

Ha det bra alla ni som läser min blogg!

Moha the bloggdog

Vecka 40 -2021

Troy markerade att han hittat en skatt dvs en tennisboll. Det är omöjligt att få med honom om inte matte tar med bollen. Det börjar bli många bollar hemma så matte försökte kasta bort bollen utan att han såg det men se det gick inge vidare. Han slog i sin fyrpunkts broms och blev tung som ett drivankare, han vägrar gå vidare innan bollen hämtats upp. Nu bor den hemma hos oss bland alla andra bollar, många bollar är det!

Här står en djupt avundsjuk Troy som inte fick hoppa vi och simma ihop med tjejen. Matte säger att det är för kallt i vattnet.

Matte hur smakar and? Kan vi inte ha det till middag? Vi tycker att de ser smaskiga ut.

Om man på promenaden inte hittar några godisstenar att hoppa upp på kan väl en bänk få duga. Nog är den värd lite godis iallafall?

När kommer tåget? Troy gillar spårtrafik!

Hej du sa jag, du är väldigt stor, läskigt stor faktisk. Nä jag vågar mig nog inte ända fram till dig.

Troy var modigare han, han gick nästan fram till staketet och fick en lååång hals för att noshälsa. Då frustade den där stora saken till. Gissa om Troy blixtsnabbt kan hoppa långt baklänges och allt i ett enda skutt. Sen började han tokskälla på hästen men då sa matte ifrån att det fick han inte göra.

Hon påstår att den hästen är väldigt snäll och att hästar hälsar så. Sen går vår tokiga matte fram till den där farliga besten. Kliar den lite mellan ögonen och ger den lite gräs hon plockat på backen utanför staketet. Den mumsar i sig allt medans vi håller oss på behörigt avstånd.

Attans vad stor den är!

Matte säger att i mörkret är alla katter grå. Men inte vår kompis kritvita Viktor, han är så vit att han nästan är självlysande. Vi hälsade artigt på varandra sen återgick vi till kattspaning. Det är mycket katastrofer ute och rör sig i vårt område, de kommer ut när det skymmer.

VAD!? Sa Troy! Var är vattnet? Obegripligt men det är borta. Ska det vara så?

Jag måste ju kolla jag också. Ja det stämmer inget vatten för honom att plaska runt i. Nu dröjer det flera månader, ja faktiskt en hel vinter innan de fyller upp fontänen igen. Troy var väldigt besviken!

Kurre kurre korre, komsi komsi till mig! Jag vill ju bara umgås en stund. Vadå inte trovärdig!

Plötsligt kom en liten Ida springandes lös. Hon är en äldre tuff dam som Troy blev störtkär i.
Han la sig i lekposition och till hennes mattes stora förvåning nappade hon på lekinviten. Han har blivit en riktig charmör den lilla rackaren.

Troy undrar vad det är rondellhundarna tittar på. Men han kunde inte upptäcka något anmärkningsvärt och de var inte särskilt pratsamma.

På vägen hem gick vi förbi båtklubben. Nu undrar jag, kan verkligen båtar flyga?

Nu är veckan slut! Ha det bra alla som läser bloggen.

Moha the bloggdog.

Vecka 39 – 2021

Söndag bloggen publicerad och här pågår något. H&M plockar ner lite saker i en väska, skall vi åka till vagnen? JA det ska vi! Troy kollar att allt som ska med är packat. Bollar godis och inte att förglömma osttuben.

På vägen till Malmköping stannar vi till vid McDonalds då vi plötsligt har drabbats av akut hunger. Ja fast Troy är ju alltid hungrig. Matte handlar åt oss alla och vi får en QP att dela på en utan såna där äckliga tillbehör. Vi får sitta bredvid matte och vi sköter oss för det är hårda regler vid bordet, ingen självservering, inga nosar eller tassar på bordet. M delar rättvist ut små bitar till oss av vår QP, lite för rättvist tycker jag nog.

På eftermiddagen skulle vi ta en liten korttur i skogen men matte virrade runt och hittade lite taggsvamp. Det blev en lite längre promenad än tänkt så där en cirka 7 km för M men längre för oss eftersom vi kutar runt lite. M har en visselpipa som hon använder när hon tycker att vi skall komma till henne. Tror jag skall skaffa en sådan som är inställd på mattar.

Kommer du då matte?

Efter att ha sovit sju kvart i timmen hela natten var det dags för att träffa Helena, Wilma och Basse. Det blev en underbar höstdag i skogen lagom varmt så där runt 16˚ med en sol som strilade sina strålar genom träden.

Vi får vara på fria tassar och njuter av det.

Helena och Wilma har inte bara kurs för hundar i svampsök. När matte går i hårdträning hos dem så det släpas med korgar och knivar på våra skogsturer. M börjar lära sig några sorter och just nu är skogarna fulla av taggsvampar både de bleka och de röd-gula varianterna. Basse tittar intresserat på, kanske kan man få en slick av tubosten tror han.

Foto Helena Andersson

Vi väntar tålmodigt på de långsamma mattarna.

Framme vid sjön och då kan vi dricka lite. Fast vissa skall ju i och plaska förstås.

Wilma som inte vill bli våt har sitt eget sätt att få i sig vatten. Basse funderar nog på om han skall knuffa i henne. Han har gjort det förut, en rejäl höfttackling när de gick på den smala bryggan. Det var inget Wilma uppskattade.

Wilma kröp in under en upp och nedvänd kanot. Det bonkade och lät när hon höll på men något där under. Hon hade grävt sig en grop och lade sig i sin egenfixade koja. Troy var fram och snackade med henne men hon ville stanna en stund där. Troy återvände till sjön för han skulle bada lite till.

Vi fortsatte och gick ned till botten på ravinen och där rinner det lite vatten i en bäck. När Troy var upp på en sten som fanns mitt i bäcken försökte M varna honom för att det kan vara en djup hölja på andra sidan om stenen, men tror ni han lyssnade på henne då? Nähä plums i och där försvann han under ytan för att strax där på komma upp med ett ljudligt frustande. Han hoppade upp ur bäcken med en väldig fart och rusade runt som en tok för att försöka lufttorka. M muttrade lite om att ha en nybadad hund som inte var särskilt nybadad längre.

Snart var den incidenten glömd och promenaden fortsatte. Basse och Troy måste promt kuta i vattnet. Tänk att jag förstår inte tjusningen med det men de två bara älskar det.

Så var det dags att lämna ravinen och återvända till bilarna. Skogsturen var slut för denna gång, underbart var det men säg det som varar för evigt.

Foto Helena Andersson

Hösten kom fort och i dag är det trevligt väder. Det snöar löv när det blåser lite.

Om man hittar en större sten eller en mur för den delen måste man upp på den säger Troy. Sen tittar man uppfodrande på matte för visst är denna konst värt lite godis. Här i Aspudden finns denna mur och två tanter föll i trans när han showade åh så söt kved de. Inget märkvärdigt tycker jag.

De har släppt på vatten från vattenreservoaren och Troy ville naturligtvis ned i fåran men det sa matte nej till. Det är superhalt på stenarna du får nöja dig med att titta.

Vad är det frågan om!? Husse lurade oss det regnar inte alls och matte var för snabb på att plocka fram de förhatliga regnjackorna! En hel långpromenad i dem och inget regn. Alltså detta tilltag kommer kosta godis, mycket godis när vi kommer hem. Jag säger som som tysken skulle sagt, es kostet.

Husse och matte försvinner ibland från flocken. Matte brukat säga att jag går och handlar, kommer snart. Då brukar jag knyta mig på soffan men Troy är lite olycklig. Han lägger sig i hallen och väntar på att den som är borta skall komma hem.

Lördag och dags för gemensam dvärgschnauzerpromenad vid Åkeshov. Många bekanta kompisar och så Troys kullbror Dojo som tagit med sin husse Hans-Erik och matte Eva. Jag gör mig lite till för dem och det lönar sig.

Idag var vi 27 st och det blev mycket spring och mingel. Det vart ibland lite trångt på godisstenarna.

Hemma igen och vi är jättetrötta. Troy hämtade en boll och la sig i favoritfåtöljen. Ganska snart hördes Zzzzz

Nu är ytterligare en vecka slut. Ha det bra hälsar

Moha the bloggdog

Vecka 38 – 2021

I parken finns några planteringar som ett gäng som kallar sig ”odla ihop” har anlagt.
På ett ställe luktar det misstänkt och det måste undersökas.
Där… gräv där… det luktar råtta… nu tar vi dem.

Vi mötte en tjej en schnorky dvs. blandras, schnauzer/yorkshireterrier. Matte blev väldigt förtjust i henne. Vi också, vi försökte bjuda in till lek och även om hon var lite försiktig först var hon med på noterna. Hon heter Pella och är 2 år.

Måndag och dags för en skogstur med gänget. Det blev rätt mycket spring i skogen.

Basse försökte få fart på Wilma.

Kan vara en bild av hund, natur och gräs
Foto Helena Andersson

Troy tog som vanligt sitt obligatoriska ryggrull i det mjuka gräset.

Troy for iväg in i bland buskar och stockar där hittade han ett revben av någon sort. Han lade sig i den mjuka mossan och tuggade en stund på det. Sen gömde han det för att ha vid ett senare tillfälle.

På väg bilarna blev vi koppelfångar. Vänta lite sa Troy, jag måste kolla sak! Han körde ned hela huvudet i ett hål och började sen gräva. Troligen ett råttbo.

Hemma i stan igen. Troy hoppar upp och rusar till dörren där han ropar till matte att hon skall öppna. Matte säger hysch-hysch din tok, klockan är ju bara några minuter i fem och folk sover ju. Han springer till utkiksplatsen vid fönstret och spanar ned på gatan. Matte går till honom och kramar honom lite och så kommer grannen Eva ut genom källardörren. Hon försvinner in i garaget och Troy piper lite, ja han tycker väldigt mycket om henne. Dagen efter ringer hon på dörren och titta vad vi fick av henne! Hon har varit på shoppingtur till Ullared och där köpte hon varsin räv till oss. Kan man ha en bättre granne va?

NEJ! jag tänker inte gå ut, det regnar ju! Gå ni jag stannar här! Jag finns inte! Jag hörde nog hur du tog fram regnjackorna ur skåpet.

Jag sa ju det, det regnar. Det är hundplågeri att först bli påtvingad en regnjacka sen utsläpad på promenad. Nu går vi hem tycker jag!

Jag fryser och då är det skönt att krypa in under en handduk och gosa in sig hos husse.

Troy frös lite han också och när matte lade på honom en handduk knorrade han förnöjt.

Troy har nos för att hitta bollar när vi är på promenad. Här har matte samlat ihop några av dem och lagt dem i hans favoritfåtölj.

Detta är vad vi blev utsatta för. Kloklippning säger matte men jag säger som min kompis Wilma att det är ren och skär amputation, tassamputation inget annat! Sen använder hon saxar, kammar och klippmaskin. En pincett för att plocka öronhår, det killar ju ända in i hjärnan! Det var inte länge sen vi var utsatta för denna behandling men matte säger att vi ser ut som lurvitutter och det måste man göra något åt! Detta är det som blev kvar på trimbordet efter att matte fixat med Troy, en halv hund.

Matte jollrar, lilla sötnosen du är så jättefin när man ser dina ögon.

Husse stack iväg han skulle till Mariefred och fotografera tåg. Troy lägger sig på väntläge i korgen i hallen.

Nu är veckan slut. Ha det bra alla läsare hälsar

Moha the bloggdog