Utvalda

Moha

Jag är en dvärgschnauzer tjej i färgen Svart & Silver och är född 2018-04-23 på kennel Fixus. I familjen finns också min lillebror Fixus the one to be (Troy) Tänker mig att blogga om oss och vårt liv genom att lägga upp lite om vad som händer här i bloggen
Längs ned i bloggen kan ni läsa lite om mig innan veckobloggen

Vecka 41 – 2021

Vi satt en liten stund på en bänk och kollade lite på alla som gick förbi. Men så tyckte vi oss känna igen en som kom gåendes. JA, ja det är husse vilken lycka.

Vi gick vidare tillsammans till parken där tog vi lite rast och fikade. Alltid hårda regler inga tassar eller nosar på bordet. Troy försökte komma åt mattes kaka men då sa matte aja dig och då backade han genast!

Troy har full koll på mattes kaka, jo då vi fick smaka lite.

Efter en lång promenad är det skönt att ta igen sig i soffan. H&M påstår att jag snarkar och drömmer för jag ligger och viffar samtidigt som jag har spring i benen. Vad jag drömmer om säger jag inte, så det så.

Där är de där konstiga frustande sakerna. Vi går bakom på behörigt avstånd.

Troy hittade en stam han bara måste kuta fram och tillbaka på. Höstlöven täcker marken och en trött sol försöker lysa in genom träden. När hösten är såhär är den väldigt fin

Matte jag kan väl få lite godis fast jag inte går på den fallna stammen?

Stora stenar är bra att hoppa upp på när man vill kolla av omgivningen.

Nu jädrar sa Troy nu skall jag ha tag i en råtta. De finns här inne i cementröret. Matte håller emot för hon vill inte att hela Troy försvinner in där. Tänk om han inte kan ta sig ut igen!

Husse hade spanat in en rastgård som han tyckte såg bra ut. Vi åkte dit och vi var ensamma där. Det låg en väldigt bra boll där och vi tog ett snack Troy och jag för att komma överens om hur vi skulle kunna få fart på tvåbeningarna.

Kom igen då husse kasta bollen.

Troy har blivit väldigt snabb på raksträckorna, men jag är snabbare i vändningarna. Han far förbi bollen som ett expresslok medans jag vänder in snabbare än han mot bollen och då kan jag vara först på den.

Alltså dessa rådjur som bor i skogen bakom våra hus, de är väldigt orädda. Matte vart mäkta imponerad av oss för vi skällde inte och vi gick väldigt fint vid sidan om henne. Tacka vet jag det, hon har ju osttuben i fickan och om vi sköter oss kommer den fram. Å vad det är gott med tubost.

Tillbaka till rastgården och nu hade vi med snörbollen. Matte blev lite överraskad av att jag ville kampa lite om snörbollen.

Hon lekmorrade lite och jag lekmorrade mer, mycket mer och jag kan meddela att jag vann!

Sen kom det en ung tjej på 6 månader hon av rasen spansk vattenhund. Hon tyckte att Troy som är lite tonårskaxig var lite läskig först men han lugnade sig ganska direkt och då var leken i full gång.

Strax därpå kom en liten minitjej på cirka 8 år. Hon satte Troy på plats direkt och som vanligt blev han störtkär i henne. Hon hade hamnat på hundstallet när hon var cirka 2,5 år då ägaren hade tappat kontrollen över alla hundar de hade vilket var många. De visste inte vilka hundar som parat sig och därmed vilka föräldrar valparna hade. Alla hundarna hade blivit omhändertagna och hamnade på hundstallet där de hämtat henne. Man tror att hon är en blandning av snuzze och Jack Russel.

Troy kunde inte få nog av henne och han visade henne respekt. Hon var lite kärv mot honom men han fjompade sig och försökte pussa hennes örat som den värsta tangokavaljer. Hon var lite misstänksam mot honom och var beredd att fräsa ifrån om han skulle bli för påstridig.

Jag gick istället till husse som jag älskar. Jag fryser lite matte säger att jag är en liten fryslort som mår bäst när jag får ligga i solen.

Nu är veckan slut och efter frukost är det dags för publicering av veckan.

Ha det bra alla ni som läser min blogg!

Moha the bloggdog

Vecka 40 -2021

Troy markerade att han hittat en skatt dvs en tennisboll. Det är omöjligt att få med honom om inte matte tar med bollen. Det börjar bli många bollar hemma så matte försökte kasta bort bollen utan att han såg det men se det gick inge vidare. Han slog i sin fyrpunkts broms och blev tung som ett drivankare, han vägrar gå vidare innan bollen hämtats upp. Nu bor den hemma hos oss bland alla andra bollar, många bollar är det!

Här står en djupt avundsjuk Troy som inte fick hoppa vi och simma ihop med tjejen. Matte säger att det är för kallt i vattnet.

Matte hur smakar and? Kan vi inte ha det till middag? Vi tycker att de ser smaskiga ut.

Om man på promenaden inte hittar några godisstenar att hoppa upp på kan väl en bänk få duga. Nog är den värd lite godis iallafall?

När kommer tåget? Troy gillar spårtrafik!

Hej du sa jag, du är väldigt stor, läskigt stor faktisk. Nä jag vågar mig nog inte ända fram till dig.

Troy var modigare han, han gick nästan fram till staketet och fick en lååång hals för att noshälsa. Då frustade den där stora saken till. Gissa om Troy blixtsnabbt kan hoppa långt baklänges och allt i ett enda skutt. Sen började han tokskälla på hästen men då sa matte ifrån att det fick han inte göra.

Hon påstår att den hästen är väldigt snäll och att hästar hälsar så. Sen går vår tokiga matte fram till den där farliga besten. Kliar den lite mellan ögonen och ger den lite gräs hon plockat på backen utanför staketet. Den mumsar i sig allt medans vi håller oss på behörigt avstånd.

Attans vad stor den är!

Matte säger att i mörkret är alla katter grå. Men inte vår kompis kritvita Viktor, han är så vit att han nästan är självlysande. Vi hälsade artigt på varandra sen återgick vi till kattspaning. Det är mycket katastrofer ute och rör sig i vårt område, de kommer ut när det skymmer.

VAD!? Sa Troy! Var är vattnet? Obegripligt men det är borta. Ska det vara så?

Jag måste ju kolla jag också. Ja det stämmer inget vatten för honom att plaska runt i. Nu dröjer det flera månader, ja faktiskt en hel vinter innan de fyller upp fontänen igen. Troy var väldigt besviken!

Kurre kurre korre, komsi komsi till mig! Jag vill ju bara umgås en stund. Vadå inte trovärdig!

Plötsligt kom en liten Ida springandes lös. Hon är en äldre tuff dam som Troy blev störtkär i.
Han la sig i lekposition och till hennes mattes stora förvåning nappade hon på lekinviten. Han har blivit en riktig charmör den lilla rackaren.

Troy undrar vad det är rondellhundarna tittar på. Men han kunde inte upptäcka något anmärkningsvärt och de var inte särskilt pratsamma.

På vägen hem gick vi förbi båtklubben. Nu undrar jag, kan verkligen båtar flyga?

Nu är veckan slut! Ha det bra alla som läser bloggen.

Moha the bloggdog.

Vecka 39 – 2021

Söndag bloggen publicerad och här pågår något. H&M plockar ner lite saker i en väska, skall vi åka till vagnen? JA det ska vi! Troy kollar att allt som ska med är packat. Bollar godis och inte att förglömma osttuben.

På vägen till Malmköping stannar vi till vid McDonalds då vi plötsligt har drabbats av akut hunger. Ja fast Troy är ju alltid hungrig. Matte handlar åt oss alla och vi får en QP att dela på en utan såna där äckliga tillbehör. Vi får sitta bredvid matte och vi sköter oss för det är hårda regler vid bordet, ingen självservering, inga nosar eller tassar på bordet. M delar rättvist ut små bitar till oss av vår QP, lite för rättvist tycker jag nog.

På eftermiddagen skulle vi ta en liten korttur i skogen men matte virrade runt och hittade lite taggsvamp. Det blev en lite längre promenad än tänkt så där en cirka 7 km för M men längre för oss eftersom vi kutar runt lite. M har en visselpipa som hon använder när hon tycker att vi skall komma till henne. Tror jag skall skaffa en sådan som är inställd på mattar.

Kommer du då matte?

Efter att ha sovit sju kvart i timmen hela natten var det dags för att träffa Helena, Wilma och Basse. Det blev en underbar höstdag i skogen lagom varmt så där runt 16˚ med en sol som strilade sina strålar genom träden.

Vi får vara på fria tassar och njuter av det.

Helena och Wilma har inte bara kurs för hundar i svampsök. När matte går i hårdträning hos dem så det släpas med korgar och knivar på våra skogsturer. M börjar lära sig några sorter och just nu är skogarna fulla av taggsvampar både de bleka och de röd-gula varianterna. Basse tittar intresserat på, kanske kan man få en slick av tubosten tror han.

Foto Helena Andersson

Vi väntar tålmodigt på de långsamma mattarna.

Framme vid sjön och då kan vi dricka lite. Fast vissa skall ju i och plaska förstås.

Wilma som inte vill bli våt har sitt eget sätt att få i sig vatten. Basse funderar nog på om han skall knuffa i henne. Han har gjort det förut, en rejäl höfttackling när de gick på den smala bryggan. Det var inget Wilma uppskattade.

Wilma kröp in under en upp och nedvänd kanot. Det bonkade och lät när hon höll på men något där under. Hon hade grävt sig en grop och lade sig i sin egenfixade koja. Troy var fram och snackade med henne men hon ville stanna en stund där. Troy återvände till sjön för han skulle bada lite till.

Vi fortsatte och gick ned till botten på ravinen och där rinner det lite vatten i en bäck. När Troy var upp på en sten som fanns mitt i bäcken försökte M varna honom för att det kan vara en djup hölja på andra sidan om stenen, men tror ni han lyssnade på henne då? Nähä plums i och där försvann han under ytan för att strax där på komma upp med ett ljudligt frustande. Han hoppade upp ur bäcken med en väldig fart och rusade runt som en tok för att försöka lufttorka. M muttrade lite om att ha en nybadad hund som inte var särskilt nybadad längre.

Snart var den incidenten glömd och promenaden fortsatte. Basse och Troy måste promt kuta i vattnet. Tänk att jag förstår inte tjusningen med det men de två bara älskar det.

Så var det dags att lämna ravinen och återvända till bilarna. Skogsturen var slut för denna gång, underbart var det men säg det som varar för evigt.

Foto Helena Andersson

Hösten kom fort och i dag är det trevligt väder. Det snöar löv när det blåser lite.

Om man hittar en större sten eller en mur för den delen måste man upp på den säger Troy. Sen tittar man uppfodrande på matte för visst är denna konst värt lite godis. Här i Aspudden finns denna mur och två tanter föll i trans när han showade åh så söt kved de. Inget märkvärdigt tycker jag.

De har släppt på vatten från vattenreservoaren och Troy ville naturligtvis ned i fåran men det sa matte nej till. Det är superhalt på stenarna du får nöja dig med att titta.

Vad är det frågan om!? Husse lurade oss det regnar inte alls och matte var för snabb på att plocka fram de förhatliga regnjackorna! En hel långpromenad i dem och inget regn. Alltså detta tilltag kommer kosta godis, mycket godis när vi kommer hem. Jag säger som som tysken skulle sagt, es kostet.

Husse och matte försvinner ibland från flocken. Matte brukat säga att jag går och handlar, kommer snart. Då brukar jag knyta mig på soffan men Troy är lite olycklig. Han lägger sig i hallen och väntar på att den som är borta skall komma hem.

Lördag och dags för gemensam dvärgschnauzerpromenad vid Åkeshov. Många bekanta kompisar och så Troys kullbror Dojo som tagit med sin husse Hans-Erik och matte Eva. Jag gör mig lite till för dem och det lönar sig.

Idag var vi 27 st och det blev mycket spring och mingel. Det vart ibland lite trångt på godisstenarna.

Hemma igen och vi är jättetrötta. Troy hämtade en boll och la sig i favoritfåtöljen. Ganska snart hördes Zzzzz

Nu är ytterligare en vecka slut. Ha det bra hälsar

Moha the bloggdog

Vecka 38 – 2021

I parken finns några planteringar som ett gäng som kallar sig ”odla ihop” har anlagt.
På ett ställe luktar det misstänkt och det måste undersökas.
Där… gräv där… det luktar råtta… nu tar vi dem.

Vi mötte en tjej en schnorky dvs. blandras, schnauzer/yorkshireterrier. Matte blev väldigt förtjust i henne. Vi också, vi försökte bjuda in till lek och även om hon var lite försiktig först var hon med på noterna. Hon heter Pella och är 2 år.

Måndag och dags för en skogstur med gänget. Det blev rätt mycket spring i skogen.

Basse försökte få fart på Wilma.

Kan vara en bild av hund, natur och gräs
Foto Helena Andersson

Troy tog som vanligt sitt obligatoriska ryggrull i det mjuka gräset.

Troy for iväg in i bland buskar och stockar där hittade han ett revben av någon sort. Han lade sig i den mjuka mossan och tuggade en stund på det. Sen gömde han det för att ha vid ett senare tillfälle.

På väg bilarna blev vi koppelfångar. Vänta lite sa Troy, jag måste kolla sak! Han körde ned hela huvudet i ett hål och började sen gräva. Troligen ett råttbo.

Hemma i stan igen. Troy hoppar upp och rusar till dörren där han ropar till matte att hon skall öppna. Matte säger hysch-hysch din tok, klockan är ju bara några minuter i fem och folk sover ju. Han springer till utkiksplatsen vid fönstret och spanar ned på gatan. Matte går till honom och kramar honom lite och så kommer grannen Eva ut genom källardörren. Hon försvinner in i garaget och Troy piper lite, ja han tycker väldigt mycket om henne. Dagen efter ringer hon på dörren och titta vad vi fick av henne! Hon har varit på shoppingtur till Ullared och där köpte hon varsin räv till oss. Kan man ha en bättre granne va?

NEJ! jag tänker inte gå ut, det regnar ju! Gå ni jag stannar här! Jag finns inte! Jag hörde nog hur du tog fram regnjackorna ur skåpet.

Jag sa ju det, det regnar. Det är hundplågeri att först bli påtvingad en regnjacka sen utsläpad på promenad. Nu går vi hem tycker jag!

Jag fryser och då är det skönt att krypa in under en handduk och gosa in sig hos husse.

Troy frös lite han också och när matte lade på honom en handduk knorrade han förnöjt.

Troy har nos för att hitta bollar när vi är på promenad. Här har matte samlat ihop några av dem och lagt dem i hans favoritfåtölj.

Detta är vad vi blev utsatta för. Kloklippning säger matte men jag säger som min kompis Wilma att det är ren och skär amputation, tassamputation inget annat! Sen använder hon saxar, kammar och klippmaskin. En pincett för att plocka öronhår, det killar ju ända in i hjärnan! Det var inte länge sen vi var utsatta för denna behandling men matte säger att vi ser ut som lurvitutter och det måste man göra något åt! Detta är det som blev kvar på trimbordet efter att matte fixat med Troy, en halv hund.

Matte jollrar, lilla sötnosen du är så jättefin när man ser dina ögon.

Husse stack iväg han skulle till Mariefred och fotografera tåg. Troy lägger sig på väntläge i korgen i hallen.

Nu är veckan slut. Ha det bra alla läsare hälsar

Moha the bloggdog

Vecka 37 – 2021

Hemma i stan. Vi mötte vår kompis Esset. Han och Troy går bredvid varandra fast de är kompisar skall de ändå tävla om vem som kan kissa högst. Killar är larviga trycker jag. Nä jag sätter in en charmoffensiv på Essets husse och det lönar sig jag får godis!

Snart är det färdig badat för i år för matte tycker att det börjar bli för kallt. Men än kan han ta ett bad.

I Hägerstenshamnen har de en loppis och vi kollar in vad de säljer. Men det börjar mörkna på himlen så vi styr kosan hemåt.

Näee nu börjar det ju regna igen. Kom nu matte, nu går vi in kortaste vägen innan vi blir våta på ryggen!

Måndag och när vi kom ned till gatukorsningen stod glassbilen där, den spelar en melodi som vi vill sjunga med i. Å vi tog i för kung och fosterland när vi sjöng för full hals. Vi sjöng så vackert att flera stannade och lyssnade på oss. Kanske skulle vi tagit upp lite kollekt för vår konsert, lite godis var det väl värt.

Skruva upp ljudet och njut!

Vi tog en rejäl promenad vi gick hemifrån och ända till Hornstull. Där tog vi oss ned i underjorden och trasslade oss igenom en biljettspärr fortsatte ned på plattformen och satte oss på en bänk. Plötsligt började det låta och blåsa lite, in kommer en jättestor sak med lysande ögon. Vi kände igen den, det var ett tunneltåg, den här gången en av den nya sorten som kallas C30.

Troy höll noga koll på vad som hände längs plattformen. Inga brudar i sikte.

Vi satt en stund och tittade på några tåg till innan vi gick ombord. Det var första gången Troy åkte och han skötte sig bra! Vi satt mellan mattes fötter sida vid sida, det var en väldigt spännande åktur. Framme vid vår station steg vi av, en alldeles lagom åktur.

Efter en händelserik spännande promenad är man ganska trött och då är det gosigt att somna i soffan. Matte tycker jag är konstig som alltid lägger mig så att huvudet hänger utanför kanten.

Att gå på stockar är kul i synnerhet när det vankas godis på slutet.

Matte hittade ett gäng stubbar som står ganska tätt. Vi tränade på att inte nudda marken och jag fattade direkt hur man gör.

Troy tvekade lite först men jag hoppade upp och visade hur man gör och då när han fattat galloppen körde han flera turer fram och tillbaka. Hallå där sa jag, se till att du får godis innan du kör ett nytt varv!

Fredagsmys! Ibland tycker vi väldigt mycket om matte särskilt när vi får nya revben att smaska på!

Vi tog en kortrunda och sen åkte vi iväg med bilen till Djurgården. Vid hållplats Skansen kom en spårvagn av typ A29. Husse och matte känner väl till den då de åkt med sådana när de gick i trafik i Stockholm.

Givetvis åkte vi med ett varv. Jag tycker om att åka sådana här fordon. stora fönster som gör att man kan ha full koll på det som sker utanför.

Troy satt en liten stund i husses knä sen la han sig på golvet. När konduktören kom hälsade han väldigt vänligt på honom.

Jag å min sida höll koll på konduktören och studerade noga när han öppnade och stängde dörrarna. Vid hållplatsen utanför dramaten blev vi ståendes ett tag. Konduktören och föraren gick av med två stora spett i handen för att försöka få ordning på en krånglande växel.

Så var turen med gammelspårvagnen slut för denna gång . Vi steg av och tog bilen hem.

Man blir väldigt trött av att fara runt på stan. Zzzzz.

Väck oss när det är dags för middag!

Nu är veckan slut, igen! Ha det bra alla som läser bloggen hälsar.

Moha the bloggdog

Vecka 36 – 2021

Matte var är mitt godis frågar Troy. Står man fint på en godissten ska det löna sig eller hur.

Vi hälsade på trägubben nere vid sjön och frågade hur läget var! Han var inte så värst pratsam.

Matte Troy har hittat något gult i gräset! Ja det är inte en kantarell, det är en boll! Han är duktig på att hitta sådana, han har många hemma. Han undrar om du kan ta med den hem?

Är det några där nere i cementröret? Nja säger Troy det är nog ingen hemma.

Matte! Matte där sitter ju husse! Vilken härlig överraskning. Husse jag älskar dig. Jag struntar i om du pratar med en kompis för nu är det bara du och jag som gäller.

Tuffa, tuffa tuffa! Vad är det här ett välbekant ljud, det kom ett ångtåg inkörandes på kajen. Det var massor av folk som skulle åka med. Jag ville åka med tåget men matte sa att vi får inte plats, det får bli en annan gång.

Troy satt länge och tittade på tåget. Han satt så ända tills de åkte iväg.

Efter en lång skön söndagspromenad är det gott med en Dentastix särskilt när man har fönsterbord.

På nattpinket såg vi en hare jag vill ta den men matte säger att det får jag inte! Jamen den är ju på vår sida om stängslet.

Matte är korren hemma tror du? Kan jag lära mig att klättra i träd tror du!

När vi kom till min vagn hade Christel lämnat några tomater till oss med en hälsning. Man kan inte ha bättre kompisar än så.

Christels hemodlade körsbärstomater är supergoda.

Supergoda sa Troy

Äntligen, äntligen är vi i skogen igen. Vi fick gå i koppel försa sträckan för Basse och Troy var väldigt intresserade av vad som fannns vid sidan om stigen. Mattarna trodde att det kanske fanns någon viloplats för något vilt eller liknande.

Så småningom kom vi bort från det intressanta och fick vara på fria tasssar.

Helena och Troy tog ett sökpass medans matte fotade. Han tog resolut tag i söket och letade upp en fin kantarell.

Så måste det obligatoriska ryggrullet till. Efter det blev det dags för att filma Troy när han genomförde ett frisök.

Nä sa Troy nu är det dags för ett besök på en godissten. Mattes godis var slut så det är väldig tur att Helena är med, hon har kvar.

Gå bort på middag i kväll, vet inte om jag orkar det! Jasså skall vi gå till Staffan och Christel?
Vänta lite då jag kommer!

Hallå kompisar jag/vi är här nu!
Ärtsoppa och varm punch nja det står jag över men pankakstårta det kommer bli bra! Ja den var delikat.

På vägen hem passade vi på att hälsa på kompisar på museijärnvägen i Mariefred. Vi fick inte följa med in i verkstaden för det finns olja och andra otrevligheter på golvet. Vi satte oss på en flakvagn och höll koll på dörren för att inte missa när husse kom ut.

Vi tog också en liten Caseltour, dvs gå runt slottet där vi bl.a. kollade upp om det fanns några rådisar i de gamla fängelsehålorna . Men ingen var hemma där.

En vecka till enda och det är dags för publicering. Ha det gott alla läsare hälsar

Moha the bloggdog.

Vecka 35 – 2021

Snart är sommaren slut. Det märks på vissa aktiviteter bl.a. rangeras vagnar in i vagnhallen vid trumslagarskogen som ligger bredvid campingen. Troy måste övervaka vad de gjorde.

Idag är det sista söndagen i augusti så vi gick till hållplatsen för att åka med spårvagnarna som körde sista ordinarie trafikdagen.


Det blev en tur med Helsingborgsvagnen och det är en trevlig resa när man får sitta i husses knä!

Troy har full koll på det som händer efter linjen.

Som avslutning åkte vi ett varv med Lidingövagnen nr 5.

De har fällt många granar pga att granbarkborren har gjort stora angrepp på träden.

Vi hittade något konstigt vid sidan av stigen. Det var en barkborrsfälla.

Efter ett tag kom vi in i skogen och vi fick va på fria tassar.

På en stubbe låg en del av ett skelett, en käke. Basse tog den och kutade rum med den i skogen efter att Wilma konstaterat att den inte var intressant. När Basse tröttnat och lagt ifrån sig käken skulle Troy ta den men den var lite för stor för honom. Då gör han det enda rätta han pinkar på den och kutar vidare.

Helena visar en svamp som ingår i de som vi skall leta efter. Troy börjar kunna några olika svampar.


Att vara med Helena i skogen gör att man lär sig många olika sorter. Matte har näsa för att hitta Mandelriskor! Det är en svamp som smakar skaldjur. Vissa tycker om den andra inte. Vi har dock inte blivit kalibrerade på sådana.

Vi fick lära oss en ny svamp, svart trumpetsvamp, det fans massor i den skogsslänten!

Matte Troy fuskar! Han markerar svamp i svampkorgen! Han får väll ingen ost då va? Nä säger mattarna det får man inte och så skrattar de så det ekar i skogen! Vilken liten filur va säger matte?

Foto Helena Andersson

Uppe på en grästuva håller Troy koll på omgivningen.

Basse satte sig strax intill. Tror att killarna är lite trötta efter att ha kutat som galningar i skogen.

Turen gick förbi en sjö där vi kan släcka törsten, sjövatten är väldigt gott.

På väg till bilarna tog Troy sitt obligatoriska ryggrull denna gång i blåbärsriset

Lördag och det är dags för snuzzepromenad i Åkeshov. Många snuzzar och i början på stora fältet fick Troy inte vara på fria tassar. De spelade någon sorts bollspel så han fick gå kopplad en bit till.

Sen fick han också vara lös. Det var så många snuzzar att matte inte kunde räkna dem.

Det finns flera godissten efter vägen. Troy förklarade för Hans-Erik, husse till hans bror Dojo, att han minsann svälter för matte har minskat på hans portioner då hon säger att han väger liiite för mycket.

Vid stora godisstenen var det många godissugna.

Efter en snuzzepromenad orkar man inte mycket annat än att sova middag.

Nu är veckan slut. Ha det gott alla läsare så hörs vi nästa vecka hälsar.

Moha the bloggdog

Vecka 34 – 2021

Äntligen lite uppehåll i regnet. Vi är hemma i stan och tog en tur ner till Vinterviken. Troy var överlycklig över att få gå i vattnet. Bollen han ville hämta sa matte att nej du det går inte det är en boj.

Vi gick vidare och det började mulna på. Vi tittade till Nobels monument och. såg att markarbetena är klara. Det ser trevligt ut.

Plötsligt säger matte men vad är det med er ni är ju alldeles galna! Där matte där, ser du inte! Ja ja säger hon, sluta skälla på den nu så går vi vidare. Då gav jag henne en frågande blick som tydligt sa, är du tokig?

Det finns rätt många fina små skogar runt Aspudden-Örnsberg. Matte hittar alla stigar eftersom hon lekt där som barn. Idag tog vi en ny stig vi inte gått förut. Gissa om lillebror hade mycket att kolla av och att markera.

Troy ville vara med och spela fotboll. Han ylade för att de skulle se honom. Jag tror att han skriker att han är en superduktig målvakt. Det blev inget av med det för husse kom i min bil och hämtade oss. Vi skulle iväg ock köpa ett nytt skär till klippmaskinen och en större regnkappa till Troy, vilket jag tycker är helt onödigt.

Lite sol idag! När vi skulle gå förbi fontänen tvärstoppade Troy, han bara måste i och plaska. Det var inte förhandlingsbart. Plaska på du sa matte snart stänger de av vattnet och tömmer den inför vintern.
Jag bara undrar vart tog sommaren vägen?

Regn, det är riktigt skitväder det. Då plågas vi med regnkappor. Troy i sin nya blå.

Tillbaka på campingen och då måste vi hälsa på hos Christel och Staffan. Att bara gå förbi deras vagn kommer inte på tal! Christel bjuder på mogna körsbärstomater och de är jättegoda! Vi hjälper henne med att plocka dem.

Vi kollade till bacluckeloppisen. Det var inte många där. Å så dessa nedriga regnkappor men det är rätt skönt att inte bli våt på ryggen, men tala inte om att jag sagt så till matte! Då kan hon få idéer, det gäller ju att hålla skenet uppe.

YES! nu kör vi sa jag till Troy, få se vem som fångar en dikessork först. Men inga sorkar skadades vid detta tillfälle. Men jag vet att de är där djupt nere i sina hålor. Egentligen skulle jag vilja lägga mig på vakt alldeles tyst tills någon av dem vågar titta ut. Då skulle ni få se en snabb snuzze så snabb att fantomen skulle bli avundsjuk.

Sen började det regna igen! Inga regnkappor hade vi på oss så vi blev våta om ryggen och det är inte kul. Hemma i förtältet stod kaminen på så det var varmt och skönt när vi kom tillbaka. Husse var ute och åkte spårvagn så jag och matte tog en liten napp tillsammans. Troy somnade i fåtöljen men med ett halvt öga öppet för hussespan.

Sista lördagen i augusti ordnar campingen med en sk lyskväll. De ställer ut 500 marschaller runt om på campingens vägar. Många campinggäster fyller på med egna, så även vi.

Vi gick sen upp till våra kompisar några vagnar upp på vår gata, vi skulle på lyskvällsfest. Christel och Staffan bjöd på en lamfärsgryta och vi fick smaka lite, jag säger bara WOW vad gott det va, dubbel WOW sa Troy. Matte hade bakat kryddbröd som också smakade gott. Det blev en sen kväll så bloggen i morgon får dröja lite.

Ha det bra alla läsare så hör vi nästa vecka hälsar.

Moha the bloggdog

Vecka 33 – 2021

Matte och jag busar lite och jag visar hur farlig jag är. Äh skrattar matte och säger min lilla söta grymlings, sen så pussar hon mig på nosen. Vad ger ni mig för det va? Jag som är livsfarligast söder om Dalälven.

Regn i stooora mängder! Då blir det kortare promenader med de där förhatliga regnjackorna! På kvällen efter middagen säger matte att vi får hitta på något kul nu när det blir så korta promenader. Hon tar godisbilar och slår in dem i papper så det blir små paket. De läggs de på botten av en papperskasse och ovanpå knycklas tidningssidor i hop. Kassen läggs sen på golvet för att vi ska försöka hitta godispaketen. Lite läskigt är det i början att stoppa in huvudet och krafsa fram godiset men efter en stund kör vi på!

Sen blir det plastburkar uppochner över godis. Det är trixigt att vända burkarna. Väldigt små godis bitar tycker jag!

Efteråt blir det en kort tur i regnet och sen säckar vi ihop lite frusna med en handduk som värmande filt.

Var god stör ej!

Tillbaka på campingen och på fm kommer Helena med hundtaxin. Vi ska ut i skogen och kolla lite.

Troy börjar direkt med att söka efter råttor. Han påstår att något är det där nere men de veta tusan om det stämmer!

Helena visar Troy en ny typ av svamp, en Karl-Johan och tanken är att han skall söka efter en sådan medans hon filmar honom. Helena behöver ett nytt avsnitt för att lägga upp det i webbkursen. Matte samlar ihop oss för att vi skall koncentrera oss och fokusera på svampsök. Helena startar filmen säger tagning, då kommer sökordet och vi startar sökandet.

Foto Helena Andersson

Det går bra, alla hittar något. Troy hittar en liten Karl-Johan som han sätter sig bredvid. Du är duktig Troy, ja den är inte stor men god säger Helena. Strax intill hittas även brunsopp.

Wilma och Troy delar väldigt snällt på innehållet i osttuben. Det lönar sig att hitta svampar.

Foto Helens Andersson

Matte får lära sig massor om svamp av Helena så går hon också och letar. Inte lika bra som vi förstås.

Foto Helena Andersson

Wilma fick plötslig väldigt bråttom iväg och jag hänger omedelbart på. Hon har troligen fått syn på en ekorre för då brukar hon sitta och titta så där. Jag spanar av området men ser inget. Efter en stunds kollande på absolut ingenting går vi tillbaka till mattarna som står och väntar på oss.

Troy stack i väg till ett träd och var lite vaksam på något som låg på marken. Matte såg genast att han betedde sig lite försiktigt och höll lite avstånd från något. På marken låg en hackspett och matte sa att den verkar vara självdöd. Stopp sa matte till Troys den får du inte ta. Hon tog två pinnar och lyfte upp den i trädet. Så är naturens lagar, ibland hårda. Lite synd på en så fin fågel tyckte mattarna.

Det har regnat väldigt mycket och det finns fina vattenhål överallt. Wilma han släcka törsten innan badgalningen var i och plaskade runt. Vi såg många vattenhål och alla skulle han plaska runt i.

Efter ett besök i ett vattenhål var det dags för dagens lyckorull. Han åbäkade sig så till den milda grad att t.o.m. Wilma tog sig ett litet ryggrull vilket inte hör till vanligheterna.

På eftermiddagagsturen hittade vi ett ställe som vi är säkra på att det finns sorkar. Vi nosar runt och försöker hitta flera av ingångarna. Matte säger att vi låter som små grisar. Fnys säger jag, inte alls! Vi låter som en snuzze på råttjakt ska, så det så. Har väll aldrig hört på marken, smågrisar va!

Jaha nu sitter fint på en godissten så hit med gotterna! Å vad långsam du är matte!

Så då är veckan slut. Ha det bra alla läsare hälsar

Moha the bloggdog

Vecka 32 – 2021

På morgonturen mötte vi vår kompis Esset. Han är av rasen Welsh terrier och är jämgammal med Troy. Vi gjorde sällskap, vi har samma rutt för morgonbestyren.

Matte bjöd Esset på godis så vi friade till hans husse och det lönade sig.

På vägen hem tittade vi till stora eken där det enligt matte finns ett ekorrbo högt upp i trädkronan. VI spanade länge efter korren men såg ingen.

På fm turen han vi knappt ut innan det började regna ordentligt. Vi sökte skydd under ett hasselsnår tills det gått över. Vi har lärt oss att söka skydd under buskar med mycket löv när det börjar regna. Vi klarade oss väldigt bra vi var i princip torra. Men vi mötte några som såg lite dränkta ut.

Solen skiner igen och vi gick vidare. Vi mötte en snuzze som heter Freja och hon är 4 år. Hon och jag blev kompisar direkt! Som den värdiga dam hon är satte hon Troy på plats så han ville bara gå vidare. Han muttrade något om sura tikar.

Troy var jätteglad, man har satt på vattnet i fontänen vid Manheimsgatan. Det måste självklart inspekteras!

Naturligtvis måste badgalningen i och plaska runt!

Hoppa i? Är du helt tokig? Jag har visserligen hört talas om Anita Ekberg hennes badande i Fontana Di Trevi men en prinsessa av Aspudden -Örnsberg badar inte i en fontän!

Matte säger att man skall ha ögonen öppna för då hittar man saker. Vi hittade en ny figur enligt temat Daddlarna ”Tribes of nature”. De börjar dyka upp överallt här hemma i stan.

Intill figurerna finns ofta en sån här ”skylt”

Matte tyckte att vi behövde lite hjärngympa! Då får vi gå in och sätta oss på toan bakom stängd dörr. Hon går iväg med bollen och gömmer den. Troy krafsar otåligt på dörren för att hon skall öppna den. Matte säger vänta lite. Dörren går upp och kommando leta kommer. Då sätter vi raketfart för att hitta bollen. Det blir allt svårare ställen hela tiden.

Sen är det dags för toarullen. Matte stoppar in godis i en rulle, viker in hörnorna och sen stoppas paketet in i ytterligare en rulle. Nu får man jobba för gotterna. Jobba sa Troy.

Matte! Har du ätit frukost nu så vi kan bädda ned Råttis? Jag sitter tålmodigt och väntar tills matte bäddat klart. Då hoppar jag upp i sängen och gräver fram en kudde som jag stoppar ned Råttis under. Sen slätar matte och jag till överkastet över kudden och jag kollar noga att hon stoppat om kuddarna ordentligt.
Där får Råttis ligga tills ikväll. Troy som också hoppat upp på sängen fräser jag argt av så han sticker iväg.
Men Moha da…. säger matte, nu är du väl allt en riktig häxa surtant iallafall!
Alltså Råttis är bara min kom det ihåg!

Råtthål hippie ett råtthål! Det måste kollas upp noga om det är någon hemma. Troy stoppar in hela huvudet i hålet och skäller lite. Om det är någon råtta där nere gräver vi med gemensamma krafter.
Nu var det inte någon hemma så vi gick vidare!

På väg till vagnen drabbas vi alla av en plötslig hunger. Vi stannar till på Mc Donalds och matte beställer en QP naturell dvs en hamburgare utan äcklig senap och ketchup inte heller någon dressing lök eller bröd. Vi får sitta med vid bordet men det är hårda regler som gäller, ingen självservering, inga nosar eller tassar på bordet! Det kommer folk förbi och tycker vi är duktiga! Vår QP försvinner rätt fort och efter en slurk vatten är vi redo för resten av bilresan.

Äntligen är vi tillbaka till vagnen. Jag har ett allvarligt samtal med Troy om rangordning och revben. Jag lägger min tass på benet så han förstår att han får ta ett annat ben!

Ett stycke hundrataxi kom till oss! Jippi det är Helena med Wilma men utan Basse. Vi knör in oss alla i bilen för husse har lånat min bil för han skall åka till Mariefred för att träffa några kompisar där.
Matte… söla inte hoppa in i bilen så vi kommer iväg!

Vi åker inte så långt bara några km och efter parkering av hundtaxin följde vi en gammal skogsbilväg. Jag har varit här förut med Tommys Mule så jag känner igen mig.

Men vad ni är söliga, kom igen nu! Men Moha säger matte vart är ni på väg, har ni bråttom. Vart jag är på väg? Ja det får du se om du kommer med någon gång då!

Hallåååå, har ni missat godissten ropar Troy!

Så där ja! Äntligen någon som fattar att man inte bara kan gå förbi en godissten.

Troy sitter och filosoferar! Jag tror han saknar Basse för de två brukar sysselsätta sig med flockspring i skogen. Wilma och jag är inte så sugna på att fara fram i hösta fart bland träd och mossa, vi damer går lite mer värdigt och kollar runt lite vad som finns vid sidan om stigen.

Titta nu är vi framme, vi är vid staven. Alltså det är ett gammalt gränsröse som markerar 4 st sockengränser.

Jo… matte du undrade vart vi var på väg. Det var hit för här finns alltid ostklottar på stenarna. Vi smaskar på för det var gott om dem.

Hallå ropar Troy ner i hålet, råtthålet. Sen börjar ett frenetiskt grävande till ingen nytta för ingen var hemma.

Jasså sa Troy, jag är jordig om nosen. Big deal, han tycker att han är fin så här, lite av en vildmarkslook.

Så var det dags för Troys vanliga ryggrull. Han har hittat en perfekt plats, lite i skuggan med mjukt fuktigt gräs! Nosen gnuggas ordentligt i gräset till mattes förnöjsamhet.

Aha utropar matte. Nu är de snart på G. Lite sol till och lingonen är klara för plockning.

En inte helt torrlagd bäck fick besök av törstiga hundar. Troy måste naturligtvis i och plaska!
Det gäller att dricka innan han grumlat till vattnet!

När vi nästan var framme vid hundtaxin såg Troy något mycke farligt på marken. Han var väldigt försiktig och vågade inte riktigt enda fram. Hans dova morr brydde den sig inte alls om!
Kom nu din stolle säger matte det är en keramikhöna. Vadå det är något livsfarligt fattar du väl sa jag och Troy. Mattarna motade skrattande in oss i bilen, med orden såna tokar va!

Sen började de intressera sig för något på biltaket. En jättestor vårtbitare som varsamt men bestämt förpassades in bland några buskar. Den mellanlandade på Helenas gula T- tröja.

Söndag fm. En frukost med lite extra tilldelning krävdes för vi var jättehungriga efter att i går kväll varit på kräftskiva hos Staffan och Christel. Någon kräftstjärt såg vi inte till men vi fick smaka på en underbar blåbärspaj mums. Nu sitter jag här och kollar att allt går rätt till när de som skall resa hem idag gör sig resklara.

Nu är bloggen klar för publicering. Hoppas ni tycker att den var bra.

Ha det gott alla läsare hälsar

Moha the bloggdog