På span efter ekorrar. Troy har börjat med en ny rutin när han ser en ekorre, katt, hare eller rådjur. Han säger aaaroor och tittar uppfodrande på matte. Sen springer han fram till henne och signalerar att hon skall komma med. Därefter upp i fönstret och så vill han att atte skall titta på vad han sett. Matte säger lugn killen och klappar honom, sen sitter han och muttrar lite lågmält. Jag stämmer in med mitt lätte, ett långdraget knorrande. Matte väntar bara på våren och att löven skall spricka ut och dölja ekorrarna.

Billie på promenad. Matte tycker att hon är rysligt söt. Hon har noga koll på om matte stoppar ned handen i fickan för där finns nästan alltid godis och det vet hon.

På promenad längs Liljeholmskajen. Husse kommer snart med bilen för att hämta oss. Undertiden kollar vi in en konstig sak. En dansbana med tre fantasifulla högtalare. Matte frågade om vi skulle ta en sväng om. Du är inte klok sa jag, skall vi skämma ut oss, nä det skall vi inte alls och nu tror jag faktiskt att jag ser vår bil komma, vilken tur va. Eller som min engelska pappa skulle sagt, saved by the bell.




Nu igen, vem sa att våren är på G och var …. var är min snöjacka. Lilla hjärtar sa matte, snöfallet kom lite överraskande. Ja det gjorde det minst sagt. När vi gick ut snöade det inte men sen började det plötsligt och oväntat att fullkomligt vräka ned.

Jag tycker inte att det är så farligt sa Troy. Man kan fortfarande hitta de stora godisstenarna.

Det är ju ingen ände på hur mycket det snöar. Matte gå före du så går jag i dina fotspår. Jag bottnar inte i detta snötäcke. Var skall man nu lyckas göra 1:an och 2:an.

Nä sa Troy nu går vi hem, det är inget roligt att vara ute. Det är bara vi som går ut och trotsar den sk snösmockan. Följ efter mig trampar jag upp ett spår för oss.

Nästa vecka hoppas vi på mildare väder så det blir barmark igen.
Ha det bra alla läsare hälsar
Moha the bloggdog
