Skafferitjyv och årets första skogsröj.

Ny plats att promenera på längs Djurgårdsbunns kanal. Vi gick hela vägen ut till bron och tillbaka på andra sidan. Några gånger blev vi omsprungna av ett gäng som joggade. Gruppen leddes av en Kommandora med visselpipa. Vi spetsade öronen varje gång hon blåste i den för när matte gör det skall vi komma till henne och då kan vi få godis. Men i det gänget betydde det inte godis utan tempoväxling. Jag tycker de är tokiga, vad är det för nytta att rusa på så där, då känner man ju inte av alla dofter.

Byggnadsinspektören sätter sig ned för att studerar arbetet vid Liljeholmen. Gula arbetsmaskiner är väldigt intressanta oavsett om de har blinkljusen påslagna eller inte. Efter en stund godkändes arbetena och vi gick vidare.

Bra vovve reder sig själv hälsar godistjyven Troy som i dag tyst tassade in i skafferiskåpet. Dörrarna stod öppna under tiden matte höll på och baka. Han hittade något och tassade tyst till sin favoritplats. Där smaskade på sitt byte helt utan ett ljud och efter en stund frågade husse, Troy vad tuggar du på? Ja sa han, man kan ju inte låta ett tuggben av komage ligga och drälla runt det skåpet, det måste ju tas om hand omedelbart. Tänk om det skulle försvinna.
Men jag då vad får jag. Jo det blev ett tuggben till mig också.

Det är hunderbart väder nästan som om det skulle vara sommar. Nu kan jag väl få bada sa Troy. Titta bollarna ligger kvar, dem måste jag få ta. Nä du får gå i och blöta tassarna men bad får vänta lite till.

Äntligen är vi vid min vagn. Solen skiner och det börjar bli varmt. Matte far runt med en kratta och jag bara njuter av att ligga på trallen i solen och titta på. Förväntningarna är stora på morgondagen då det borde vara dags för skogsröjargänget att återsamlas efter den långa vintern.

Äntligen är dags för att samla gänget. När vi träffas vid bilarna tjuter jag högt av glädje. Vi går till ängen där vi brukar släppas lösa. Vattnet i det överfulla diket är lite kallt men det struntar killarna och säger att det går bra att plaska lite i dikeskanten. Basse fiskade upp en murken pinne.

Det var länge sedan superkompisarna var ute i skogen tillsammans. Basse visar Troy alla spännande platser han hittat under vintern. Troy är väldigt intresserad av vad det nu är Basse visar.

Gamla trädstammar är perfekta att gå balansgång på

Visst var detta en godissten förra året? En bit bort hittade vi ostblommor på ett träd.

Tjoho nu är det dags för första vårrullet.

När man sprungit runt i skogen, städat ostträd och letat rätt på förra årets godistenar blir man törstig. Vad kan då vara bättre en ett dike fullt med klart vatten. Gott!

Efter ett skogsröj orkar jag inget mer idag säger Troy. Väck mig när det blir dags för middag.

Nej , nej…. husse smet iväg utan att jag fick följa med! Han gick ned mot spårvägen.

Lite senare tar vi årets första tur med spårvagnen. Hoppas vi hittar husse för han är nog här någonstans, kanske är han med på spårvagnen. Det var han inte men vi hittade honom vid Malmköpings station.