Kolla matte vilken liten svamp. Ja det är en liten rodnande fjällskivling. Den är inte någon man äter.
Matte! Det finns inga blåbär. Nä det har varit för torrt så de har torkat bort. Trist för jag tycker blåbär är det godaste skogen kan bjuda på.
OPS! Den är helt orädd där den ligger, vi nästan snubblade på den. Matte gillar inte att den är så orädd.
Äntligen på fria tassar, vi är alla lite spralliga. Det är några dagar sen vi sist fick vara på fria tassar. Vi vet att Helena har pannkakor så det väntar nog ett spår längre fram.
Jaha och vart tog Basse och Troy vägen? Ner till kärret säger du ja då väntar jag här för jag vill inte gegga ner mig.
Wow sa Troy det finns ett spännande hål i det här trädets rötter, jag måste undersöka
Åh där åkte vi fast, alla fyra. Helena försvann bortåt med påsen som innehåller pankaksbitar.
Matte! För tusan hakar släpp oss! Tänk om hon äter upp alla pannkakor. Vi gnyr över att det tar sådan tid att få till spåret och spårslutet.
Tystnad. Spårning pågår. Nom nom, inget slår pannkakor i skogen.
På vägen tillbaka till bilen kom vi till ostträdet. Alla satt sig ned och väntade på att Helena fixade till så att det blommade. Jag gick som vanligt till Helena och fick privat tilldelning direkt från osttuben. De andra var så upptagna med att slicka i sig av osten att de inte märkte något.
Skogsturen avslutades på ängen där Troy tog sig ett ordentligt ryggrull. Mindre roligt var att våra pälsar blev fulla av boss och då blir det en massa pillande och kammande.
Vi tog en tur med spårvagnen och klev av vid Malmköping.
Vet ni vad , i caféet stod vår komps Kia och vi blev jätteglada av att se henne för hon är duktig på hundspråket. Hon gick in och kom tillbaka med varsin grillkorv, ja…varsin. Jösses sa matte nu blir det ingen middag. Ja ja vi får se hur det blir med det, 😉
Veckan är slut. Ha det bra hälsar
Moha the bloggdog
Mohas Blogg 