Vecka 31-2020

Söndag och jag tar mig en lur efter att ha publicerat bloggen. Om en stund är det dags för hundträff.

Hundträffen avklarad men M hade inget batteri i kameran så det blev inga bilder. M och Helena bestämde tid för att träffas i morgon då skall vi ut till ett nytt ställe. Det är alltid kul med nya platser. Vi skall filma Basse som skall visa hur man övar på att hitta svamp. Filmen är till Helenas online kurs.
Kvällsturen gick genom skogen bakom campingen. Där går det väldigt många hundar som lägger ut sina visitkort. Det är som att gå i en parfymbutik och det tar tid trots att det inte är så långt.

Hmmm ett visitkort, en tax en tjej i sina bästa år har varit här

Vi träffade gänget vid macken för att åka till ett nytt ställe att promenera på. Stället heter något med träsk, låter lovande tycker jag. Vi körde i väg och parkerade efter ett tag. Vi gick in i skogen och kom till en sänka och mycket riktig där fanns ett litet träsk! Alla utom Wilma körde lite pälsvård genom att kuta runt i vattnet. Jenna och Basse badade hela kroppen förstås.

Ja ni ser rätt jag är i jag också! Men bara till magen.

Sen var det Troys tur att spabada men han är också väldigt nyfiken på att kolla vad jag nosar på.

Efter spabadet behövde vi torka lite så vi tog en sväng om i solen. M säger att smutsiga hundar är lyckliga och som vi ser ut just nu är vi nog i sjunde himlen. Inte så prinsesslik kanske.

Sen gick vi upp på ett berg. Det letades efter svamp så det kunde bli läge för lite filmning av Basse när han lär sig leta svamp. Tyvärr fanns inga svampar så filmningen får anstå lite.

Över stock och över sten med vår leading lady Wilma först.

En liten paus i den härliga skogen

Efter allt kutade behövde jag också vila lite det är hunderbart i blåbärsriset.

Vi fortsatte ned från berget men tvåbeningarna går så långsamt så vi satt oss ned och väntade in dem.

Nedanför berget fanns en mosse och det var rätt kul att springa fram och tillbaka på spängerna.

Mossen var väldigt torr och det gick bra att springa på den. Basse tog upp sin nya favoritsyssla som är att jaga gräshoppor, de är blixtsnabba. Han hade ingen framgång med det, det enda det leder till är att han också hoppar runt som en gräshoppa. Vi andra minglade och bara hade det väldigt bra!

Man slår man ofta gräset på mossen till förmån för orkidéer. De hade blommat över vilket var lite synd. Vi tror att det kanske var jungfru Marie nycklar vi såg flera av.

Sen vart det tråk dvs koppel på för vi var nära vägen och det ställe där vi parkerat bilen.

Så var det roliga slut för denna gång men det är ok för vi är väldigt trötta. Efter att blivit bältade och druckit en slurk vatten somnade vi gott på vägen hem till vagnen.

Mindre roligt var det att reda ut pälsen efter att vi kutat runt i skogen och ha spabadat. Detta är resultatet av rensning av Troys framben. Jag var lite orolig en stund för att vi skulle hamna i hundduschen men vi klarade oss iallafall från den pinan.

Vi var hem till stan en sväng och sen åkte vi till vagnen igen, ganska onödigt med detta farande men H&M har något de behöver göra hemma. När vi var hemma passade på att titta till killingarna som växt på sig ordentligt

Det har regnat väldigt mycket och på kvällsturen såg vi några konstiga saker krypa runt på marken. M säger att de heter Vinbergssnäckor och är ätliga sniglar. Fast de smakar mest som vitlökskryddade suddgummi, men det säger mig inte något för jag brukar inte äta suddgummi. Vi undersökte dem iallafall och fann dem inte vara av intresse ätliga eller ej. Sen säger M att vi har konstiga matvanor!!

Det började småregna men vi han gå rundan klart innan vi blev våta. M har chattat med Helena och i morgon väntar ett nytt äventyr. Vi skall åka till engelska skogen, den kallas så för Helenas engelska vänner har en stuga där.
Med för ikväll tar jag hand om hörnan och kudden. Ja husse först till kvarn…..

Dagen börjar med morgonpink och påföljande frukost. Sen hoppar vi in i bilen för att möta upp Helena och järngänget vid macken. Vi åkte länge (inte ens 10 min enligt matte) och parkerade vid en liten skogsväg. Därifrån gick in i engelska skogen, det är väldigt vackert där vildvuxet med många små bäckar.

Troy och Basse lekte med en pinne. Basse är bra på att hitta goa pinnar.

Vi träffade en ny kompis han heter Morris och var jättesnäll nästan lite blyg. Han tyckte vi var ett kul gäng och ville följa med oss!

Framme vid stugan tog vi ett litet nappatag medans matte satt och vilade lite.

Sen var det godistiggning på hög nivå, vi tycker att tilldelningen är alldeles för snål. Som vi far fram i naturen måste vi få mer för att orka!

Sen hamnade jag i klistret eller rättare sagt i granruskan. Jag såg mig inte för och hoppade galet i min framfart. M var på väg i stora kliv för att rädda mig men bra brud klarar sig själv. Jag lyckades ta mig igenom på egen hand. Tyvärr till priset av en massa kvistar i pälsen. Troy vände och gick runt så han klarade sig. Smart kille!

Lite mer pälsvård i en gyttjepöl han vi med. M suckar bara, hon förstår inte det härliga med gyttja. Hon tror att blandningen grankvistar och gyttja inte är så bra.

Jenna rycker vi fjäsbadar och visar hur man ska göra, man måste trampa runt ordentligt innan man rullar sig, det tycker hon är viktigt. Jag tvekade lite och avstod till slut.

Efter gyttjebad blir man hungrig så då är det bra att det finns så mycket blåbär. Det är bara att sätta sig ned och plocka. Bra tycker M som hoppas på att vi torkar lite innan det är dags att stiga in i bilen och åka hem.

M vart jättestolt för hon hittade sin första svamp en mandelriska. M kan ingenting om svampar men Helena kan jättemycket. Många olika sorter fanns längs vägen.

Eftermiddagen och kvällen var lugn vi vilade mest för det regnade väldigt.
Ny dag ny tur. Vi var själva och gick den sk. Östersjörundan cirka på 2,5 km. Matte suckade högt för vi hade rusat igenom ett buskage och fått massor av frön i hela pälsen. Det roliga har tyvärr alltid ett slut i bland blir det lite mindre roligt. När vi kom tillbaka till vagnen kom trimbord och karda fram. Troy som hade mest frön åkte direkt upp på bordet. Jag smet undan, in under vagnens soffbord och försökte sanera mig själv för att slippa kardningen. Men icke jag hamnade där jag också. Jag hade inte lika mycket frön och det berodde nog på att Troy sprang först genom buskarna.

Sen va, när man sitter i soffan och har trevligt vid eftermiddagsfikat då…då kommer tovkammen fram, det skall finkammas så det inte finns några frön i pälsen om man fått en tova den skall prompt redas ut. Inte nödvändigt säger jag men det är som att tala inför döva öron, kammas ska det!