Vecka 39 – 2021 – Mohas Blogg

Söndag bloggen publicerad och här pågår något. H&M plockar ner lite saker i en väska, skall vi åka till vagnen? JA det ska vi! Troy kollar att allt som ska med är packat. Bollar godis och inte att förglömma osttuben.

På vägen till Malmköping stannar vi till vid McDonalds då vi plötsligt har drabbats av akut hunger. Ja fast Troy är ju alltid hungrig. Matte handlar åt oss alla och vi får en QP att dela på en utan såna där äckliga tillbehör. Vi får sitta bredvid matte och vi sköter oss för det är hårda regler vid bordet, ingen självservering, inga nosar eller tassar på bordet. M delar rättvist ut små bitar till oss av vår QP, lite för rättvist tycker jag nog.

På eftermiddagen skulle vi ta en liten korttur i skogen men matte virrade runt och hittade lite taggsvamp. Det blev en lite längre promenad än tänkt så där en cirka 7 km för M men längre för oss eftersom vi kutar runt lite. M har en visselpipa som hon använder när hon tycker att vi skall komma till henne. Tror jag skall skaffa en sådan som är inställd på mattar.

Efter att ha sovit sju kvart i timmen hela natten var det dags för att träffa Helena, Wilma och Basse. Det blev en underbar höstdag i skogen lagom varmt så där runt 16˚ med en sol som strilade sina strålar genom träden.

Vi får vara på fria tassar och njuter av det.

Helena och Wilma har inte bara kurs för hundar i svampsök. När matte går i hårdträning hos dem så det släpas med korgar och knivar på våra skogsturer. M börjar lära sig några sorter och just nu är skogarna fulla av taggsvampar både de bleka och de röd-gula varianterna. Basse tittar intresserat på, kanske kan man få en slick av tubosten tror han.

Vi väntar tålmodigt på de långsamma mattarna.

Framme vid sjön och då kan vi dricka lite. Fast vissa skall ju i och plaska förstås.

Wilma som inte vill bli våt har sitt eget sätt att få i sig vatten. Basse funderar nog på om han skall knuffa i henne. Han har gjort det förut, en rejäl höfttackling när de gick på den smala bryggan. Det var inget Wilma uppskattade.

Wilma kröp in under en upp och nedvänd kanot. Det bonkade och lät när hon höll på men något där under. Hon hade grävt sig en grop och lade sig i sin egenfixade koja. Troy var fram och snackade med henne men hon ville stanna en stund där. Troy återvände till sjön för han skulle bada lite till.

Vi fortsatte och gick ned till botten på ravinen och där rinner det lite vatten i en bäck. När Troy var upp på en sten som fanns mitt i bäcken försökte M varna honom för att det kan vara en djup hölja på andra sidan om stenen, men tror ni han lyssnade på henne då? Nähä plums i och där försvann han under ytan för att strax där på komma upp med ett ljudligt frustande. Han hoppade upp ur bäcken med en väldig fart och rusade runt som en tok för att försöka lufttorka. M muttrade lite om att ha en nybadad hund som inte var särskilt nybadad längre.

Snart var den incidenten glömd och promenaden fortsatte. Basse och Troy måste promt kuta i vattnet. Tänk att jag förstår inte tjusningen med det men de två bara älskar det.

Så var det dags att lämna ravinen och återvända till bilarna. Skogsturen var slut för denna gång, underbart var det men säg det som varar för evigt.

Hösten kom fort och i dag är det trevligt väder. Det snöar löv när det blåser lite.

Om man hittar en större sten eller en mur för den delen måste man upp på den säger Troy. Sen tittar man uppfodrande på matte för visst är denna konst värt lite godis. Här i Aspudden finns denna mur och två tanter föll i trans när han showade åh så söt kved de. Inget märkvärdigt tycker jag.

De har släppt på vatten från vattenreservoaren och Troy ville naturligtvis ned i fåran men det sa matte nej till. Det är superhalt på stenarna du får nöja dig med att titta.

Vad är det frågan om!? Husse lurade oss det regnar inte alls och matte var för snabb på att plocka fram de förhatliga regnjackorna! En hel långpromenad i dem och inget regn. Alltså detta tilltag kommer kosta godis, mycket godis när vi kommer hem. Jag säger som som tysken skulle sagt, es kostet.

Husse och matte försvinner ibland från flocken. Matte brukat säga att jag går och handlar, kommer snart. Då brukar jag knyta mig på soffan men Troy är lite olycklig. Han lägger sig i hallen och väntar på att den som är borta skall komma hem.

Lördag och dags för gemensam dvärgschnauzerpromenad vid Åkeshov. Många bekanta kompisar och så Troys kullbror Dojo som tagit med sin husse Hans-Erik och matte Eva. Jag gör mig lite till för dem och det lönar sig.