Vecka 18 – 2022 Vildsvin och lerdiken i sörmlandsskogen

Söndagsträff på Klovsten. Troy älskar att reta Inez som tycker att han är en liten buse som skall sättas på plats. Han kan helt enkelt inte låta bli att springa fram och nosa lite på henne. Hon skäller på honom och visar en halv huggtand, då kutar han i väg för att en kort stund göra något annat. Matte försöker göra saker med honom så han glömmer Inez. Han är väldigt förtjust i vippbrädan så de håller på med den en stund. Men efter lekstunden återgår han till att under stundom reta Inez.

Foto Helena Andersson

Matte har trasslat in sig våra långa koppel, de är 4 m så det blir mycket trassel. Jag får göra en insatts för att reda ut härvan. Husse tittar intresserat på medans Troy gosar med Tommy.

Foto Helena Andersson

Hundarna får syn på något intressant borta vid infarten och gör sig redo för att dra iväg, men de struntar i det för matte ropar ”Godis……kom får ni smaka”! Matte har torkade kycklinghjärtan som är supergoda så alla sitter väldigt fint och tar godiset försiktigt. Det intressanta vid infarten var glömt.

Foto Helena Andersson

Efter en skön kväll i förtältet och en god natts sömn skulle vi ut på förmiddagspromenad. Kolla där kommer ju våra bästa vänner! Ut i skogen skall vi gå 🎵🎶

Den här gången fanns ingen is i vårat favoritdike. Basse den token ägnar sig åt att doppa ned nosen under vattenytan och sen blåsa luftbubblor. Troy har redan varit i och plaskat. Jag går i precis i kanten för stt dricka av det ljuvliga vattnet.

Sen var det röj på ängen. Plötsligt stack Basse och Wilma iväg in i skogen, Troy försökte hänga på men blev efter så han kom tillbaka, jag tror att han tyckte det var läskigt att vara helt själv. Mattarna stod och ropade på Basse och Wilma som vi kunde höra hur de skällde. Väl tillbaka blev vi alla kopplade och vi fortsatte över ängen. Åh jä…..ar säger matte plötsligt för ett vildsvin kommer ut ur skogen. Den är ensam där den springer ut en bit på ängen och tvärstannar. Vi fyra får totalt hjärnsläpp och vrålar allt vi kan. Grisen, som troligen är en ung galt, tvärvänder och rusar in i skogen igen. Nu beslöts att resten av promenaden skulle ske med oss kopplade. Grisen försvann och vi kunde inte märka av den igen.

Vi gick ned till sjön för en paus. Troy svalkade av sig och Basse badade strax bredvid.

Det finns mycket att undersöka i strandkanten. Vet ni, när barken är så där lite murken då är den väldigt trevlig att gnaga på.

En omkullfallen trädstam går inte att gå förbi utan lite balansgång. Sådana svåra saker kräver gotter.

Matte tog tag i alla koppel och höll i oss och så försvann Helena iväg. Vi vet att hon lägger ett spår som avslutas med en massa små bitar av köttbullar och annat gott. Vi tjuter av förväntan och efter en hel evighet kommer hon tillbaka. Den där grisen är nog halvvägs till Gnesta nu pga det liv vi för. Nu sätts mattarna på prov dvs att hänga med oss när vi är kopplade. Jag går lugnt och metodiskt tillväga, följer spåret i en rak linje. Troy far fram i ett zigzag mönster. Vi kommer alla fram samtidigt till spårslutet och påbörjar letande efter de supergoda köttbullarna.

Vitsippor överallt matte tycker att det är vackert och det gör jag också.

Skogsturen var lite spännande och väldigt rolig men lite tröttande. Troy sätter sig på en vacker plats och filosoferar lite i den värmande solen. Efter en liten vilostund är det full fart igen.

Hemma i stan igen. Troy skulle absolut till fontänen och kolla om det fanns något vatten i den eftersom han inte fick bada i diket vi gick förbi. Nähä det är nog vår men vattnet släpps nog inte på förrän det blir sommar.

Lilla söta Billie ville gärna smaka på vårat supergodis. Hon fick några och försökte sen få några till men matte kan vara bestämd och säga att nu är det slut, det är tomma handen.

Dessa retfulla ekorrar, nu sitter den och tjattrar där uppe, jag kan riktigt höra hur den sjunger att du kan inte ta mig. Jag blir galen, kom ner hit du skall du få se på andra bullar.

Även om jag älskar min husvagn är det ganska så mysigt att ligga här i fönstret i stan och smaska på en Dentastix

Tillbaka till husvagnen. Dags för en fm. promenad och vi går ut till vägen för att möta våra kompisar.

Skogen är full av dofter som måste undersökas och det växer massor av vitsippor som är fina att titta på. Plötsligt sticker Troy och Basse iväg ner i en liten sänka. Där nere rinner det en liten bäck som är väldigt badbar.

Troy är så lycklig när han får vara på fri tass i skogen. Då kan han bada i lerdiken och gräva efter råttor. Ibland rinner lyckokänslan över och han kör igång med ett lyckorull.

Basse och Troy slickar i sig ostblommor. Som kompisar de är delar de lika så inget bråk om tubosten uppstår. Wilma och jag märker inget för vi är på spaning efter en ekorre som klättrat högt upp i ett träd.

Basse vaktar Troy som fått nos på ett råttbo. Att gräva är väldigt viktig sysselsättning och de måste man få göra ostört.

Håll er undan! Viktigt arbete pågår här!

Snart var råttbot glömt för Wilma hade hittat alldeles färska ostblommor på ett annat ställe och det kan man inte motstå. I bland är det lite underligt att ostubsblommorna plötsligt finns där när man håller på med något mattarna inte gillar. Jag tänker avledning byteshandel eller nått sådan.

Mattarna ropade på killarna som verkade att ha drabbats av plötslig dövhet. Jag var och hämtade dem och motade dem före mig. För jag vet att det vankas beröm och gotter när man är duktig och gör som dom säger.

Vi sover som stockar hela natten. När vi vaknar regnar och blåser det men vi tvingas iallafall gå ut för att sköta om morgontoaletten. Tillbaka i den härligt varma vagnen går vi direkt till sängarna och lägger oss igen. Vi är lite kalla och fryser så vi får en varm handduk som filt.

Troy som aldrig fryser annars tycker också att det är kallt men med filt på sig slutar strax hans frossbrytningar. Vi stannar i sängen fast matte fixar med frukost. Vi skulle egentligen gå på hundträff nu på lördag fm. men vi meddelar matte att vi skjuter upp det till imorgon.

Fast det fortfarande regnar och vi äntligen har blivit torra och varma ska vi absolut ut på en dassrunda. På vägen tillbaka hittar jag ett spår som luktar råtta. Jag kallar in supergrävaren Troy som hittar ingången till deras bo men matte tycker att vi skall strunta i det och gå hem till vagnen istället.

När vi är hemma igen är vi genomvåta och vi fryser. Matte frotterar oss och sätter upp värmen på gasolkaminen. Vi lägger oss i soffan bredvid varandra och får dela på en filt. Nu går vi inte ut mer, fattar du det matte. Inte så länge det regnar och blåser iallafall.

Lördagskvällen avslutas som den ska med lördagsmys dvs varsitt grisöra.

Nu är veckan slut och våren har kommit en liten bit till på väg. Solen tittar fram och vi går till hundträffen. Här kommer det må bra hälsningar till er alla från.

Moha the bloggdog


En reaktion till “Vecka 18 – 2022 Vildsvin och lerdiken i sörmlandsskogen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s