Vecka 24 – 2022. Ofrivilligt dopp i lerdiket och besök i en zoobutik

Veckan börjar med en tur på Sörmlandsleden. Vi tar oss till Helenas etapp där skulle det röjas lite sly. Helena skulle dessutom vräka några getingar vid ett skärmskydd. Eftersom vi är i ett naturreservat får vi lov att vara kopplade.

Troy for ned i ett dike med en väldig fart och började grymtande gräva som en galning. Basse var inte sen i att dyka ned i samma dike. Troy har grävt sig in en bit i växtligheten och man ser bara hans koppel, men han finns där nere. Basse gräver åt andra hållet.

Sorkjägaren är väldigt flåsig efter att ha grävt som en galning i diket. Ha ha ja…. jag vet en som kommer åka på både skägg- och tasstvätt inklusive kamning när vi kommer hem.

På vägen tillbaka till bilarna passade vi på att dricka lite i den rinnande bäcken. Troy sköljde igenom skägget och tassarna. Han undrade om det räcker så för att matte skulle bli nöjd.

Vi skulle nu till ett växthus som ligger i närheten av Basses badstrand. Vi han precis in i bilarna innan ett stört regn kom. Vi hade tur för det hade slutat när vi kom fram. Vi fick vara på fria tassar under tiden tvåbeningarna pysslade med växter. Basse kollar noga att matte vattnar rätt.

Nu va…. nu… är botten nådd, på mer än ett sätt. Basse och Troy är upptagna med sorkjakt på ängen ned mot badet så jag passar på att ensam smyga ned i Basses lerdike för att dricka lite. Plötsligt kommer Basse farande i 180, han upptäcker mig där jag står nere vid dikeskanten och han försöker desperat att undvika en frontalkrock. Jag har tidigare sagt i från på skarpen att han skall hålla sig undan från mig när han kommer rusande. I sitt försök att inte krocka med mig står han på öronen, slår en frivolt och landar i lerdiket samtidigt knuffar han till mig mycket lätt. Men knuffen var tillräcklig för att jag skall fara i vattnet och det med hela kroppen. Fatta va…. jag vill inte bada, jag ville bara stå i kanten och dricka lite fint. Evigt sur i dubbel bemärkelse tar mig upp ur diket. Basse tar det säkra för det osäkra och går åt andra hållet.

Troy står och tittar på lite han är orolig men jag kommer upp och står där och drypande av lervatten Jag ser ömklig ut men tror ni att jag fick någon sympati. Nä hä da! Matte säger men lilla gumman hur gick det? Vilken fråga, det ser du väl, du ser ju hur jag ser ut. Sen börjar båda tvåbeningarna att skratta. Och jag… jag undrar var är Basse, han skall få han.

Vi går vidare till stranden för det är dags för en mycket kort dopp. Troy simmar så bra att det skummar om honom. Basse kollar noga på sin kompis som han har visat att det är härligt med en simtur. Jag…. ja jag har badat nog för en bra tid framöver.

På väg tillbaka till bilarna får vi snuzzzsefnatt jag och Troy, vi rusar fram i full fart så vi torkar lite.

Titta….smultron, underbart goda solvarma smultron. Jag plockar och njuter. Snart är det dags för de underbara blåbären.

Matte visar Troy smultronen och snart plockar han också. Matte är snäll och låter oss stanna en stund. Ja mattarna plockar lite också. Det finns så mycket att det räcker till alla.

Matte komm igen nu, vi skulle ju träffa Helena och våra kompisar borta vid parkeringen. Skynda dig så vi inte missar dem. Jag håller koll och larmar om jag ser dem. Tänk om vi missar skogsturen, skynda dig. Moha säger matte , lugna dig det är en halvtimme kvar tills vi ska möta dem.

Vi har en härlig förmiddagstur då vi kutar runt på vår favorit äng. Basse stack iväg och hämtade ett revben som han gömt vid ett tidigare besök. Troy som gillar att jobba markerade en stubbe med massor av stora tofskivlingar. Tråkigt nog hade matte glömt osttuben, hur man nu kan glömma den förstår jag inte. Han fick massor av beröm och gotter så han var nog nöjd ändå.

Glömd var strax alla svampar för vi såg en lite råtta springa ned i ett hål. Vi kastade oss efter och grävde där den försvann, tyvärr utan någon framgång. Hade vi inte varit koppelfångar kan jag lova att hade fått tag på den lilla lymmeln.

På vägen tillbaka går man över en liten bro. Vissa badgalningar försöker hoppar i men tvåbeningarna har ett stadigt grepp och korta koppel. Turen avslutades med ett besök vid hundbadet. Sjövatten är väldigt gott och killarna fick sitt dopp.

Troy här: I dag är det visst min födelsedag, 3 år fyller jag. Husse och matte tog med mig till Wilmas godisbutik. Jösses vad med underbara dofter. Inte klokt vad med smarriga saker men varför måste man välja, vi kan väll ta med allt. Jag kollade noga igenom allt för att kunna välja något speciellt.

Hum….. Wilma brukar öppna godisburkarna och plocka ut bitar som hon delar med sig av till oss. Men jag vet inte hur man gör, får be henne visa mig någon gång. Man måste ju kunna få ett och annat litet smakprover, eller hur?

Så nu har jag bestämt mig. Jag sätter mig ned och pekar med nosen på mitt val. Sen gick vi till i kassan och jag sa, två torkade strupar tack. Ser ni dem de ligger där på kassadisken. Hon som stod i kassan har hamnat på rätt plats för hon såg att jag behöver lite godis. Hon hade en hemlig gömma bakom disken som hon delade med sig av. Vilken underbar butik.
På vägen ut nynnade jag:

🎵🎶 Butikskassörskan uti Wilmas zoobutik 🎶🎵 🎵🎶 Hon är så snäll å jag känner mig så glad 🎶 🎵🎶 Jag vill dit å handla flera gånger varje dag🎶 🎵🎶 Hon bjur på godis, å jag tycker hon är bra🎵🎶
Slut från Troy.

Moha tillbaka igen. Det regnar utav bara den så när vi kom tillbaka till vagnen satt vi kvar i bilen tills det blev ett kort uppehåll. Vi han precis in med oss och alla grejor innan det började ösa ned igen. Troy tycker att det enda raka är att gå och lägga sig i kojan. Man blir väldigt trött av regn och shopping. Snart har han somnat och drömmer troligen om godisbutiken för det viffas och voffas. Jag tror att han i drömmen försöker charma kassörskan med sin sång.

Dags för ett besök i ravinen. Lite vatten finns det, sådär så att bäcken blir ett enda lerdike. Matte frågar killarna om de verkligen måste gå i leran. Bah och pyttsan säger de, vad vet ni tvåbeningar om vad en vovve måste och inte måste. Basse sa att det är hinder i bäcken. Troy sa hinder? Då får vi ta en omväg via gångstigen.

Jaha nu har Troy, den lille badmästaren kommit på ett nytt sätt att komma i vattnet, han hoppar i från bryggan. Det var det lite djupare än han trodde för Basse bottnade, men inte han. Han simmade raskt tillbaka till bryggan och han är så stark i frambenen att han tog sig upp själv.

Troy smaskar på ett födelsedagsben som Helena delade ut ett till var och en. En bra tradition att fira viktiga dagar tycker vi.

Kan livet va bättre, på fria tassar i skogen och så får man ligga i skuggan med ett tuggben.

Osttubsstund med Helena. Nu när tuggbenen är uppätna gäller att hålla sig framme så man inte missar något. Tubost är det godaste som finns tycker vi alla fyra.

Väl hemma vid vagnen har Troy däckat ihop på husses säng, han är jättetrött efter dagens röjartur. Jag tror att allt det där badandet tar på krafterna. Jag får ta över vakten tillsvidare. Vi gör gemensam sak grannen Chansa (en schipperke) och jag.

Zzzzzzzzz

Nä nu ger jag också upp, zzzzzzz

Lördag och vi tar en lugn promenad. När vi kommer upp till Heden är det massor av folk där. Det var bakluckeloppis och matte ville hovra runt lite. Vi skötte oss så bra att vi fick lite godis.