Dags för att titta till växthuset. Wilma hallå! Din matte försvann iväg utom synhåll! Jag ropar, Helena var är du! Wilma håller uppmärksamt blicken där hon sågs sist.

Mattarna vattnar inne i växthuset och vi fick smaka på vattnet. Det är första gången jag dricker från en vattenslang men med en liten stråle gick bra och gott var det.

Troy passade på att få sig en slurk han också när han såg hur jag gjorde.

Dags för en tur till Hälleforsnäs. En del av Sörmlandsvägen går runt sjön och i fjol invigdes en del med gångbryggor som gör den lättillgänglig för alla.

En ensam orkidé stod vid sidan om gångvägen. Matte tycker att den är vacker.

Jaha vi skall sitta och stå fint på bänken för att vi skall få gotter. Okay då vi gör väl det då. Hit med osttuben!

Promenaden fortsatte och leden runt sjön är 4 km lång. Å så vackert det är här, man skulle kunna tro att man är vid en myr i Norrland.

Kolla kolla vilka fina figurer som sitter där. De verkar vara sten coola för de bryr sig inte om oss.

Äntligen framme vid en plats där vi kan bada och dricka vatten. Det finns några anordnade hundbad. Vattnet var lite brunt och det var väldigt gott.

Troy i söker efter Tryffel, det går med en väldig fart så matte hinner nästan inte med. Han är väldigt fokuserad och söker av båda sidor om vägen men tyvärr hittar han inget.

Vi åkte till en skog istället och matte frågar, var är svampen. Troy lyssnar noga för han vet att det kan löna sig att hitta svamp. Wilma finns där som stöd för Troy som är lite av en nybörjare.

Det regnar och åskan hörs på långt håll. Jag tar skydd under några hasselbuskar när det börjar regna, de andra fortsätter leta svamp men inte jag för jag avskyr att bli våt om ryggen.

Se där, de hittar en hel del bleka kantareller och som kompisar de är delar de på belöningen dvs smaka tubost.

Nä nu får det räcka för en stund jag är genomvåt och fryser. Matte frotterar mig med en handduk sen är det gosigt att ligga under en torr handduk på en kudde.

Troy intog husses säng och fick också en handduk som filt.

Matte rensade det gula skogsguldet vi hittade. Både Troy och jag markerade att där är svampen. Nähä sa matte, det är fusk de har redan blivit hittade i skogen. TUBOST tjöt vi båda allt vad vi orkade, hit med osten va, vi markerade ju. Men matte och husse skrattade bara.

Dags för ett besök i Råttskogen. Ja vi kallar den så för i fjol tog vi en ruskigt stor brunråtta här. De brukar normalt inte bo i skogen, men en sak kan jag säga det var en stor råttusling.

Jippi blåbär! På de soliga platserna hade de mognat och var jättegoda.

Nu tar vi en paus och smaskar i oss allt vad vi orkar.

Troy älskar att vara i skogen. I den mjuka mossan och blåbärsriset är det lite fuktigt och med magen full av blåbär blir det ett lyckorull.

Matte säger Troy, varför finns det inte blåbär året runt.

Kolla vad med kantareller! Mattarna säger att de får stå kvar för att växa till sig lite till.

Nu när vi hittat så många kantareller på ett ställe måste vi väl få varsin osttub. Jasså jaha nähä inte det, vi får dela, två på en tub. Lite snålt var det tycker jag, det är inte riktigt rättvist eller hur.

Titta där sa Helena, där finns en liten svamp som heter Lackticka. Vi fick alla lukta på den för att vi skall veta att om vi hittar en sådan kan det innebära en eller två slick av tubosten. Helena berättade för matte att den blir riktigt färggrann när den blir stor och vissa tvåbeningar betraktar den som läkande. Nåja det får vara hur det vill med det, vi vill vidare i skogen.

Basse hoppar ofta upp på stora stenar för att spana av omgivningen. Någonstans längre bort hördes lite skogsmaskiner men vi gick åt ett annat håll.

Troy gör likadant fast han hoppas på lite gotter också.

Wilma tar en paus och tittar på Basse och Troy som kör någon sorts skogsrace. De killarna har mycket spring i benen.

Promenaden närmar sig sitt slut. Innan vi blev koppelfångar fick vi söka godis som mattarna stödde ut på en öppen plats. Det är en lagom sysselsättning när man är lite trött i slutet på turen.

Matte vad gör du här inne, dörren får inte vara stängd det vet du väl. Det är samma snuzzeregler i vagnen som hemma.

Vi besöker olika caféer i grannskapet för att hitta favoriter. Idag stod ett besök på Sigridslunds cafe på listan. Husse och vi får vänta i trädgården medans matte köper gofika.

En ung kille som jobbade på caféet kom ut med vår vattenskål fylld med kallt vatten och ett fat med lite godis till oss. Alltså de får 4,5 tass av fem möjliga, hade det inte varit så snål tilldelning av godis hade de fått 5 tassar.

Vilken härlig dag. Vi stannade vid Grinda glasscafé på vägen hem. Det stället har gått direkt in på favoritlistan. Troy och jag fick dela på en kula vaniljglass i en egen bägare. De får fem tassar av fem möjliga för glass är gottgottigottgott!

Gottgottigottgott vad ordet sa Troy. Matte delade ut portionsvis till oss men nog var det så att Troy fick liiite mer.

Alltså husse försvann. Först åker han iväg med spårvagnen och sen när vi såg att han var på G tillbaka vek han av från gångvägen och gick ned mellan vagnarna. Vad gör han där? Husse…. kom nuuuu vi skall äta middag!

Troy här: Kolla va! Jag fick en solsäng av vår granne och tillika Daphnes matte. Först var jag lite misstänksam men som den kavata schnauzer jag är måste den ju provas. Nu efter att ha noga undersökt och provat den är jag mer än belåten.


🎶 Regn regn regn, sova sova sova 🎵. Vi han ut på morgonrundan då det var ett kortare uppehåll. Nu strilar det ett sakta sommarregn vad annat kan man förvänta sig ,det är ju industrisemester. Jag kurar ihop mig på kuddarna med en filt och jag tänker inte gå ut.

Så var det söndag igen rysligt vad tiden går fort.
Ha det bra hälsar Moha the bloggdog
