Först gosar vi sen retas matte lite med mig och då tar jag fram min farliga gremlinsmin. Matte bara skrattar och killar mig på magen vilket sätt va! Ni ser väl att jag är jättefarlig, ja jag är ju rent av livsfarlig.
Promenaden gick ut till Rävudden där det finns några högar med stora stenar. Matte strödde ut en massa godis på dem och sen fick vi hoppa upp för att städa upp. Inte en endaste liten smula blev kvar.
Troy tjatar, han vill bada men det får han inte för matte. Det blir en kompromiss han får bara gå i och plaska med tassarna. Ni undrar var jag är…. jag är självklart på torra land.
Efter långpromenaden är det gosigt att vräka sig i bädden under soffbordet. Det är nästan som en koja och särskilt trevligt är det när solens strålar når dit.
Ut med skogsröjargänget. Vi tog en ny väg och det var lite vildvuxet. Wilma försöker leda Helena och Basse genom snåren. Det gick så där.
Spaning pågår åt alla håll men vi såg inget att orda om.
Wilma hon söker som vanligt efter en ekorre att snacka med men det fanns ingen sådan där.
Troy kollade av Helenas korg och berättade för oss att där finns det minsann både nötblod och köttbullar. Då vet vi vad som är på G. Helena försvann och droppade på sin väg genom snåren små små fläckar med blod. De blir som doftfyrar för oss och vi är duktiga på att följa spåret.
Vi var under tiden spårläggning pågick koppelfångar hos matte. Basse skällde oavbrutet och Troy stämde in i kören. Grabbarna är galna av förväntan att få spåra är så roligt. Först släpper de mig och Willma för vi tar det lugnt och söker metodiskt. Sen släpptes Troy som börjar tokspringa i sicksack men Basse får vänta till sist för när han släpps bär det iväg i 280, även han kutar i sicksack över stigen som Helena gick.
Vi är framme vid spårslutet samtidigt fast vi har så olika sökmönster. Det blir det mycket jobb att hitta alla bitar av köttbullarna. Det tar tid säkert en kvart men inget lämnas kvar.
Här ligger det lite, det gäller satt smaska i dig tyst så ingen ser och kommer sättandes för att sno åt sig av mitt fynd.
Matte får för sig att ta en bild av frostnupna löv. Inget som intresserar oss fyrbeningar men hon tycker att de är vackra.
Trots att det fortfarande finns frost kvar på marken måste Troy ta sitt obligatoriska lyckorull. Det är bara när vi är ute med skogsröjargänget som han gör så.
På väg till bilarna såg vi en konstig låda i skogen. Nä vi vet inte vad det är för något men den såg lite udda ut.
Hemma i stan igen och då blev det en promenad med snuzzar i Söderort. Först gäller det att kolla av all kompisar ock särskilt om någon husse eller matte har några gotter. En stor snuzze av modell Risen var med. Troy imponerades av hennes långa ben. Över parkeringen hördes många glada och förväntansfulla skall.
Så samlar vi ihop oss och vi startar promenaden. Troy stack i väg till de som gick först men det dröjde inte länge förrän han kom tillbaka, lite oroligt letade han efter matte. Troy här är jag sa matte, han tiggde till sig lite gotter. Du är duktig som håller koll på mig sa Matte
Alla hundar minglar med varandra och vissa undersöks lite noggrannare. Denna lilla tjej blev ivrigt uppvaktad av Troy och en annan kille som matte tror att han heter Sixten.
Härligt att vara på fria tassar. Vissa tog sig en smakbit på lite gräs som ligger kvar efter klippning.
Sen var vi tillbaka till parkeringen och det blev dags att säga hejdå till alla. Vi hoppas att vi ses om en månad. Nu skall jag sova en stund i bilen tills vi kommer hem det blir lagom till eftermiddagens fika då vankas det Dentastix för trötta vovvar.
Då var det söndag igen och dags för publicering av den gångna veckan.
Ha det bra hälsar Moha the bloggdog.
Mohas Blogg 