På söndagspromenaden var det många ute och gick i det fina vädret. Vi träffade tre peppar och salt snuzzar. Det var herr och fru schnauzer med sin son. Vi hälsade ivrigt på varandra, det var väldigt trevligt. Tvåbeningarna pratade en massa tråk som vi tycker det är ointressant.

Det tar tid innan vi är har hälsat färdigt på varandra. Vi hade mycket att snacka om. De berättade att de var på långpromenad i det härliga höstvädret. Vi fick också veta att de bor uppe på Nybohov.

Härlig höstdag sol och några få plusgrader. Det finns många badgalningar på plats vid Sjöberget

Det var väldigt mycket folk ute och gick så vi tog turen genom skogspartiet där var vi ensamma. Troy hittade en mossbeväxt stam som var perfekt att gå balansgång på. Jag höll mig på marken och vill också ha gotter.

Ibland är matte jobbig hon tycker att vi skall söka godis ibland alla löven. Nu gäller det att använda nosen för godiset är omöjligt att se bland det tjocka lagret av löv. Ja sa till matte att gå och sätt dig på en sten för det här kommer att ta tid.

Matte äter du på något, i så fall, kan jag få smaka.

Hösten kan vara väldigt vacker med morgondimma och gula löv.

Jaha en ny trädstam att balansera på.

Sen kom en äldre Jack Russel hane. Han hade en egen boll med sig som Troy vart intresserad av men han fick inte ta den.

Vi bekantade oss noga med varandra men min rumpa får han inte nosa på för då fräser jag av honom.

Ett nytt ställe med olika hinder, det var svårt att gå på träpinnarna men Troy fixade det galant.

De liggande pinnarna slutade vid en upprättstående som två vajrar var fästade vid de höll upp brädor av olika storlek. Troy visade på att han är en mästare på att balansera när han hoppade upp på den upprättstående plankan. Han kollade in fortsättningen på banan men tvekade lite.

Kom igen Troy, manade matte, du kan. På första försöket gungade brädorna rätt mycket och han tog ett jätteskutt. Matte fick honom att göra ett försök till ta det lugnt inte så fort sa hon och då kom han halvvägs. Ett försök till sa matte och gick vid sidan, ta det sakta och gå i mitten. Det gick vägen han klarade hela vägen och vart överlycklig. Massor av beröm och godis fick han, jag som var supporter fick också godis.

På promenaden runt sjön Trekanten mötte vi Kalle och hans matte. Killarna hälsade på varandra medans jag passade på att snacka lite med Kallematte. Ja, jag tiggde godis också och som en van matte hade hon gotter som jag fick smaka på. Sen kom det en liten vit hund och vi som redan hade bildad en miniflock körde igång ett larm. Matte undrade vad den stackaren hade gjort för att förtjäna en sådan utskällning, men det skall jag berätta en annan gång.

Sjöberget bjuder som vanligt på en vidunderlig utsikt. Här kan en spaningssnuzze stå länge.

Trött efter en långpromenad och då är det skönt att chilla med kudde under huvudet zzzzzz

Man måste hålla koll på alla lösgående katastrofer.

Ännu en vecka är slut. Ha det bra hälsar

Moha the bloggdog

Alltså vad fräser du om va! Kom upp på landbacken så skall jag visa dig vem som är basen här på Sjöberget sa Troy. Frrrräs sa svanen.

Det finns utsikter sen finns det utsikter. Högst uppe på Sjöberget har man en fantastisk vy.

Höst och Troys badfontän är tömd på vatten, tråkigt, mycket tråkigt tycker han.

Kolla va där, där uppe sitter den, ser ni den? Vi såg när den kom kutandes på marken och när vi satte igång med att gapa: korre, korre kom hit. Då tvärvände den och klättrade högt upp i trädet. Där sitter den tittar på oss och tjattrar.

Nu orkar jag inte mer, jag och rävis tar en eftermiddags lur. Jag skall drömma om den där nedrans ekorren.

Tillbaka på campingen och schnauzerpatrullen går runt för att kolla upp att allt är som vanligt. Vi rapporterar av i vår fb-grupp så att de som inte är här just nu får veta det. Allt är lugnt inget att rapportera.

När vi var på väg till mötesplatsen stod Wilma och Basse redan där och väntade otåligt på oss. De känner igen ljudet från min bil. Vi var alla jätteglada för nu skulle det bli skogsröj av.

Äntligen är vi ute i skogen. Mattarna sa att det var mycket som skulle göras i skogen. Det är bestämt att Helena och Wilmas bok om hur man lär oss att söka svamp skall översättas till engelska. Det skall tas nya bilder till den boken men först skulle vi få rasa av oss.

Vad är nu detta för påfund, hänga upp korgen med alla gotter högt upp i en buske.
Jo…. det var så här va. När mattarna var upptagna med att planera för bildtagning passade Troy och Basse på att i smyg plundra godiskorgen. De tog ut påsen med torkad wom, öppnade den och började tugga frenetisk. Varken Vilma eller jag han med att sno åt oss av vår rättmätiga del av bytet. Mattarna var snabba på att rädda undan det som fanns kvar. Sen hängdes godiskorgen upp i en buske utom räckhåll för oss.

Jag sa till Helena att det är djupt orättvist att killarna förser sig själva och vi blir utan. Jag och Wilma måste också måste få smaka. Hon sa att vi tjejer skulle få varsin bit av gotterna för vi snodde inte något. Troy försökte knycka en bit till men se det gick inte.

Sen skulle det tas bilder. Matte har ett skjutgalet finger, det bara smattrade i kameran. Summa sumarum vi kom hem med 120 bilder. Nu skall de sorteras och väljas ut de som blev bäst.

Det var väldigt noga vem av oss som skulle medverka i de olika fotosekvenserna. En i taget sa de, de andra tre blev koppelfångar vid ett träd. Där satt vi och inväntade vår tur. Först ut var Wilma.

För sin insats fick hon en ekorre som hon tyckte så mycket om att ingen annan fick röra den. Äntligen sa Wilma en alldeles egen ekorre.

När alla bilder som skulle tas var tagna var både två och fyrbeningar väldigt trötta så vi började gå tillbaka till bilarna. Troy tog täten, han sprang iväg före och stod sedan på en sten för att vänta in oss andra. Som stigfinnare förväntade han sig gotter varje gång.

Hemma i stan igen. Matte donar i köket och Troy lägger sig utanför, har full koll på vad som pågår i köket. Dofterna är härliga och snart är det dags för middag.

Nu är det dags att publicera veckans blogg. Ha det så bra alla hälsar

Moha the bloggdog

Först gosar vi sen retas matte lite med mig och då tar jag fram min farliga gremlinsmin. Matte bara skrattar och killar mig på magen vilket sätt va! Ni ser väl att jag är jättefarlig, ja jag är ju rent av livsfarlig.

Promenaden gick ut till Rävudden där det finns några högar med stora stenar. Matte strödde ut en massa godis på dem och sen fick vi hoppa upp för att städa upp. Inte en endaste liten smula blev kvar.

Troy tjatar, han vill bada men det får han inte för matte. Det blir en kompromiss han får bara gå i och plaska med tassarna. Ni undrar var jag är…. jag är självklart på torra land.

Efter långpromenaden är det gosigt att vräka sig i bädden under soffbordet. Det är nästan som en koja och särskilt trevligt är det när solens strålar når dit.

Ut med skogsröjargänget. Vi tog en ny väg och det var lite vildvuxet. Wilma försöker leda Helena och Basse genom snåren. Det gick så där.

Spaning pågår åt alla håll men vi såg inget att orda om.

Wilma hon söker som vanligt efter en ekorre att snacka med men det fanns ingen sådan där.

Troy kollade av Helenas korg och berättade för oss att där finns det minsann både nötblod och köttbullar. Då vet vi vad som är på G. Helena försvann och droppade på sin väg genom snåren små små fläckar med blod. De blir som doftfyrar för oss och vi är duktiga på att följa spåret.

Vi var under tiden spårläggning pågick koppelfångar hos matte. Basse skällde oavbrutet och Troy stämde in i kören. Grabbarna är galna av förväntan att få spåra är så roligt. Först släpper de mig och Willma för vi tar det lugnt och söker metodiskt. Sen släpptes Troy som börjar tokspringa i sicksack men Basse får vänta till sist för när han släpps bär det iväg i 280, även han kutar i sicksack över stigen som Helena gick.

Vi är framme vid spårslutet samtidigt fast vi har så olika sökmönster. Det blir det mycket jobb att hitta alla bitar av köttbullarna. Det tar tid säkert en kvart men inget lämnas kvar.

Här ligger det lite, det gäller satt smaska i dig tyst så ingen ser och kommer sättandes för att sno åt sig av mitt fynd.

Matte får för sig att ta en bild av frostnupna löv. Inget som intresserar oss fyrbeningar men hon tycker att de är vackra.

Trots att det fortfarande finns frost kvar på marken måste Troy ta sitt obligatoriska lyckorull. Det är bara när vi är ute med skogsröjargänget som han gör så.

På väg till bilarna såg vi en konstig låda i skogen. Nä vi vet inte vad det är för något men den såg lite udda ut.

Hemma i stan igen och då blev det en promenad med snuzzar i Söderort. Först gäller det att kolla av all kompisar ock särskilt om någon husse eller matte har några gotter. En stor snuzze av modell Risen var med. Troy imponerades av hennes långa ben. Över parkeringen hördes många glada och förväntansfulla skall.

Så samlar vi ihop oss och vi startar promenaden. Troy stack i väg till de som gick först men det dröjde inte länge förrän han kom tillbaka, lite oroligt letade han efter matte. Troy här är jag sa matte, han tiggde till sig lite gotter. Du är duktig som håller koll på mig sa Matte

Alla hundar minglar med varandra och vissa undersöks lite noggrannare. Denna lilla tjej blev ivrigt uppvaktad av Troy och en annan kille som matte tror att han heter Sixten.

Härligt att vara på fria tassar. Vissa tog sig en smakbit på lite gräs som ligger kvar efter klippning.

Sen var vi tillbaka till parkeringen och det blev dags att säga hejdå till alla. Vi hoppas att vi ses om en månad. Nu skall jag sova en stund i bilen tills vi kommer hem det blir lagom till eftermiddagens fika då vankas det Dentastix för trötta vovvar.

Då var det söndag igen och dags för publicering av den gångna veckan.

Ha det bra hälsar Moha the bloggdog.

Så började H&M packa lite i en kasse. Skall vi åka till vagnen? Jaa….. det ska vi och dagen efter träffade vi våra bästa vänner Wilma och Basse. Vi fick kuta runt på fria tassar och så ställde vi oss på en Sten för att göra ett gemensams anspråk på tubosten. Matte tog fram kamera och tog bilden på alla fyra som står bredvid varandra och tittar åt samma håll.

Basse och Troy springer gärna iväg lite före alla för att spana lite. De tar rollen som flockens beskyddare på fullt allvar.

Vad är det här? Luktar konstig….. det är massor av älgpäls och en nyligen uppsparkad grop. Kanske har de gjort nya älgar.

Killarna springer så mycket och med jämna mellanrum tar de en paus för att tigga godis. Ibland har man tur för då kommer osttuben fram men det går bra med Magnussons torrfoder också.

När Helens berättar några skogshemligheter för oss lyssnar vi noga. Vi tiger som muren och säger inte vad hon berättar för oss.

Många stenar finns det och de flesta skall bestigas.

Det finns mycket olika sorters svamp och en del oätliga kan vara väldigt vackra som de här honungsskivlingar.

Matte!? Är det här bra svampar? Ja vännen säger hon det är trattkantareller och dem vill jag gärna ha. Vi hittar rätt många på vår väg genom skogen. Några få taggsvampar fann vi också. Troy försökte sig på sitt markera svamp i mattes korg men det lönar sig inte.

På väg tillbaka till bilarna. Alla är lite trötta efter 3 timmar i skogen. Troy vill sitta en liten stund på en sten och filosofera. Mattarna undrar vad det är som pågår i hans huvud.

Tillbaka i vagnen tar vi en stund med varsin tuggsticka medans det pågår vinterförberedelser utanför. Matte väsnas med en lövblås och då tar vi oss en välförtjänt tupplur.

På långpromenaden hittar vi flera saker att hoppa upp på

Alltså jag gillar inte fula stengubbar eller betonglejon, morrade hotfullt på den. Troy tycker jag är lite fånig och hoppar upp på lejonryggen. Jag fortsätter mitt varningsmorr.

Titta här säger Troy lejontämjaren Eriksson. Jag har allt under kontroll.

Inget vatten i fontänen konstaterar en besviken Troy men det var snart glömt gör därkommer en kompis vi måste hälsa på.

Vi fortsatte promenaden och vid tunnelbanan mötte vi Freja som är en stilig tjej.

Husse var på ett event med modelltåg. Det fanns många fina moduler med fina detaljer. Vi hämtade husse när eventet var över.

Nu är hösten verkligen här, lite tråkigt för i vinter bllir det inte lika mycket aktiviteter med skogsröjargänget.

Titta sa matte! Den grinden till lekplatsen var väl fin.

Veckan är slut så nu är det dags för publicering.
Ha det bra hälsar.
Moha the bloggdog

Jädrar vad det började regna precis just när vi kom ut på första morgonturen. Det öste ned och vi dök in i skydd under ett tak där väntade tills det nästa gick över. Sen gick vi rundan och när vi kom hem tog vi en extra sovstund.

Regnet fortsatte och på långpromenaden vi fick på oss dessa hemska saker. Men vi är torra om ryggen när vi kommer hem och det är skönt.

Vi tar en kortpromenad före middagen. Lite konstig är det, vi bor cirka 5 km från slussen och i vår lilla skog bakom husen har vi har rådjur som är helt orädda, bäver som gnager på olika träd och ibland får vi se ett rävpar. Hackspettar av olika slag, harar och ekorrar, det finns också champinjoner, björksopp och blomkålssvamp. Och sen en massa katta-strofer som stryker runt och jagar småfåglar. Vi gillar inte katter, vi går bananas när vi ser dem och matte blir galen när vi skäller.

Troy kör lite spaning efter ekorrarna. Det finns flera i vår skog.

Var är husse med min bil. Hörde matte tala med honom och det brukar betyda att han är på G för att hämta upp oss. Vi kollar noga av varje bil och när vår kommer känner vi igen den.

Matte sa Troy, är detta en svamp som gör att man får en eller två slick på osttuben. Matte vände på dem och sa att vi var duktiga för det var champinjoner så det blev tubost.

Kolla en boll. Men matte sa att den tar vi inte med hem för det är fullt med hittebollar hemma.

Det osar katt här sa jag, osar sa Troy.

Förste vägbyggnadsinspektören Troy. inspekterar vägbygget. Undrar vad det blir när det är färdigt.

Titta sa jag till Troy, husse sitter där och väntar på oss. Matte släppte kopplen och vi sprang att vad vi orkade till honom. Troy vek av för han såg en stilig ung tik som han tänkte rusa fram till men en granne som känner honom lockade på honom och då sprang han direkt till henne som fångade in honom. Glömd var tiken.

Vi kan väl stanna en stund här för det är ju en härlig höstdag. Det kommer flera grannar som vi känner och som det är trevligt att hälsa på.

Nu är det mörkt på kvällarna vi gick lite senare än vanligt för matte säger att vi förbereder oss för vintertid. Jag är alltid lite mer uppmärksam när det är mörkt och när jag fick syn på en läskig stengubbe avgav jag ett dovt morr. Men Moha då det är ju bara en sten grrrrr svarade jag.

Troy och matte är djupt inne i ett samtal om att man inte får jaga parkens frigående höns.

Efter att ha varit ute i ösregn och till råga på allt iklädda regnjackor är det enda raka att ta sig en tupplur.

Jasså sa Troy det här är alltså ingen svamp man får belöning för att man hittar, gäsp vad tråkigt.

Matte! Kolla vilken konstig svamp. Vad duktig du är sa matte det är nog en blomkålssvamp. Vi får ta hem den och höra med Helena om det är det. Hon sa att det var en blomkålssvamp och att den är god att äta. Alltså jag vet inte vad jag ska tycka om det här, vi hittar svampar och hon äter upp dem. Ja jo vi får ju vårt när vi hittar dem kanske att en slik av tubost kan kompensera.

Troy är något gröndjä….lit avundsjuk på tjejen som badar. Matte säger att hans badsäsong är över för i år.

Lastbilar, grävmaskiner och dylika ting är väldigt intressant tycker Troy. Matte är snäll hon för han får stå en god stund och titta på killarna som jobbar.

Vi åkte till snuzzeträffen vid Åkeshov. Där träffade vi Troys kullbrorsa Dojo, han ville gärna hälsa på matte som han nog känner igen, fast siktet var nog inställt på osttuben som vi just fått en liten slick av.

Tjoho på fria tassar mycket spring och lite tiggeri hos alla bussar och mattar. Nästan alla hade något gott att dela med sig av.

Även Troy kan tiggeriets konster det lönar sig att sitta fint. Jag såg att det var två killar som började gruffa med varandra och då gjorde de till poliser självutnämnda bröderna Troy och Dojo gemensam sak. Sida vid sida rusade de iväg för att styra upp bråket men….. då kom mattes långa arm i vägen för den polisutryckningen. Hon fångade in de båda konstaplarna, Dojohusse kom och så var det roliga över för dem.

Sen var det dags att hoppa upp på den stora godissten och glömd var den misslyckade polisinsatsen när osttuben kom fram. Troy älskar verkligen tubost.

Nä hörru nu vill jag också ha lite ost så tjocka på dig.

Troy gillar verkligen Dojohusse han stryker sig som en katt mot Hans-Eriks ben för att få lite gos.

Nu är veckan slut. Ha det gott alla läsare hälsar

Moha the bloggdog

Söndag och vi tar en tur i skogen innan vi åker hem till stan. Helena och Wilma är i en annan skog där de håller kurs för hundar i svampsök.

Troy försvann en stund och när han kom tillbaka stank han något så fruktansvärt. Helena sa att grävlingen har en toalett i närheten. Men det straffar sig att ha sådana partyn för på em kräktes han upp smörjan han smaskat i sig och det luktade inte hallontårta.

Troy var och kollade upp sin stubbe. Men nu var de föränderliga tofsskivlingarna övermogna.

Här luktar det råtta.

Hemma i stan och vi åkte till Jannica på Vallins hundvård för att köpa superschampo för Troy stinker fortfarande trots att han fick bada direkt när vi kom hem. Efter en hann fick genomgå en grundlig schamponering med super-schampot och dubbel tandborstning gick det att umgås med honom.

När vi kom ned i parken stannade Troy och tittade förundrat på en tjej med en häst som hon övade longering med. Han stod länge och tittade på. Matte som höll på med hästar i sin ungdom sa att de var duktiga.

Fy tusan nu börjar det regna. Troy sa kolla, om man går nära husväggen regnar det inte på en. Det blev en ganska lång stund med strykande efter husväggarna. Troy passade på att markera lite för han får inte pinka på husväggarna i vanliga fall.

Gå ut NU….? Nä det står en köttfärslimpa i ugnen och jag tänker ligga här och vakta den. Jag ser den och det doftar ljuvligt.

Efter middagen vilar vi lite i solen och kollar vad som sker på gatan. Vi småpratar lite hemligheter med varandra. Matte undrar vad vi snackar om men det säger vi inte för en hemlighet är en hemlighet.

Troy har blivit mycket lugnare och kan hälsa lugnt på andra killar. Denna grabb var 1,5 år och lite kaxigt busig. Matte kom inte ihåg vad han heter.

Titta sa matte stolta fjällskivlingar. Nja sa vi tror inte på det och vid en koll med Helena visade det sig att de är rodnande fjällskivlingar och de är inte bra att äta, man blir rejält magsjuk. Matte fick sen veta hur man ser skillnad på dem.

Alltså de däringa rådjuren på baksidan av vårt hus de är totalt orädda. Denna gång en hona med två Bambi. Matte säger att vi inte får göra utfall och skälla på dem men…. me flyttar sig inte förrän vi skäller lite fast vi inte får.

Nu är veckan slut och vi skall åka till vagnen för att göra iordning in för vintern. Tråkigt jag undrar bara vart tog sommaren vägen. Ha det bra hälsar

Moha the bloggdog

Hemma i stan. Vid promenaden i parken kutade en råtta precis framför oss. De är attans så orädda för människor. Men när det kommer en katt eller en råtthund då blir det en väldig fart.

Troy stack iväg efter den och såg när den hoppade upp i komposten och for ned i ett liiitet hål. Han stod länge och tittade efter den.

Söndag och dags för H&M att gå till skolan och rösta. Troy spanade efter DRIS valsedlar för vi tror att vår president Svante skulle kunna göra ett bra jobb.

Mycket tid i en snuzzes liv går åt till att spana. Inget undgår snauzerpatrullen. Det är mycket viktigt att hålla full koll på omgivningen, oavsett var man befinner sig.

När en ekorre, ett rådjur eller en kattastrof lokaliseras av oss varnar vi högljutt att titta de är i vår lilla skog utanför vårt fönster. När H&M kvitterar vårt larm i klass 3 övergår vi till ett hotfullt morrande å jäklar vad vi morrar.

Åter i Malmköping och just nu är det uppehåll i regnandet. Vi går till en av de skogar där det fanns mycket svamp förra året.

Efter sitt ha sprungit som en tok behöver Troy vila lite. Han sitter tålmodigt längre fram på stigen och väntar på oss.

Kolla ett ostträd. Basse har något annat för sig så vi tre smaskar på allt vi kan.

Högst uppe på en gammal rotvälta står Troy och spanar. Något fångar hans blick och så bär det iväg med siktet inställt på Wilma.

Han har upptäckt att Wilma smaskar på något gott dvs ett skogsmarinerat ben. När hon är färdig lämnar hon det till honom och han tar över det. Så är det i skogsröjargänget man delar med sig.

Matte hittade en massa champinjoner som växer på campingen. Ute i skogen fann vi under Helenas ledning svart trumpet svamp och trattkantareller. Det verkar som om det börjar hända något i våra skogar nu när det regnat och torkan är över. Några brunsoppar och strävsoppar fanns också.

Ett litet lätt duggregn kom medans vi var i skogen så vi klarade oss från det värsta regnet. Hemma i vagnen tar vi en en vilopaus insvepta i en gosigt filt. Det börjar regna ordentligt och det är rogivande att ligga här i värmen och lyssna på när regnet smattrar på taket.

Matte kör övningar med Troy för att stärka deras kontakt och förtroende. Jag är med och assisterar, Basse och Wilma tittar på. Det hela går ut på att han skall lägga tassarna på mattes axel och släppa kontrollen dvs balansen och lita på matte genom att luta sig emot henne. När han gör det lyfter hon ned honom och så får han massa beröm och godis. Det börjar gå riktigt bra nu fast det var väldigt svårt för honom i början.

Lördagen går i lugnets tecken. Vi åkte till växthuset för att fixa lite. Helena kom med en trött Wilma som hållit kurs i svampsök för några hundar. Kom och kolla vad vi har i bakluckan sa Helena. Där låg flera stora stolta fjällskivlingar som matte fick. De får följa med hem imorgon för att tillredas.

Sen var det dags för Wilma och Basse att åka hem och vila lite. Basse var lite sur för att Troy och jag var kvar en liten stund för han ville nog hitta på något bus med Troy. Ja ni vet det där med att en bild kan säga mer än ord.

Trötta Troy vill vara ifred och sova, då lägger han sig på mattes kudde och duckar in.

Veckan är slut och vi åker hem till stan efter att jag har kontrolläst bloggen.

Ha det bra hälsar

Moha the bloggdog

Hemma igen men vi längtar tillbaka till vagnen. Hämtade Råttis och satte honom på bevakningsplats och så visade jag honom hur man kan ha koll på allt som händer på gatan.

Första lördagen i september anordnas en jättelång loppis längs med Hägerstensvägen. Det var väldigt mycket folk så vi gick till parken istället och satte oss ned en stund. Troy var lite störd över att det spankulerar en kaxig tupp helt fritt runt parkbesökarna.

Äntligen tillbaka i husvagnen. Vi gick till en stor äng som ligger på andra sidan om spårvagnsspåren och där fick vi vara på fria tassar. Där körde vi igång vårt snuzzefnatt. Troy är attans så snabb på raksträcka så jag får genskjuta honom för jag är bäst på tvära vändningar

Matte hade slarvat bort vår visselpipa. Det är inte bra för när hon blåser en viss liten trudelutt i den blir det godis. Vi har väldigt bråttom till henne när vi hör den trudelutten.
Men Moha sa matte, varför sitter du där borta? Ja om du kommer hit får du se vad jag har hittat. Just det här ligger visselpipan. Ta med den nu så nu kan vi köra vanliga rutiner. Slarva inte bort den igen nu. Matte tyckte att jag var väldigt duktig som hittade den och jag fick smaka extra mycket på tubosten.

Efter lite skogsröjning var vi på väg tillbaka till campingen när vi fick nys på något. Tror det är en råtta på G här. Vi sökte febrilt efter den men ingen rådis fanns att fånga.

På väg genom ravinen. Troy och Basse har kutat upp och ner efter ravinens sidor om och om igen. Det tar på krafterna med en sådan backträning så till slut går vi alla fyra i samlad tropp mot sjön.

Vad är detta? Det kommer bubblor i massor och de smakar bacon. Helena hade hittat såpbubblor för hundar på nätet. De tokiga tvåbeningarna trodde vi skulle hoppa och jaga dem för det hade de tydligen sett på youtube att andra hundar gör. Varför då undrar jag, det är ju betydligt enklare att ta dem när de landat.

Till växthuset för att börja höststädningen. Vi lekte lite med vattenstrålen och kollade allmänt av omgivningarna.

Matte letade bland vindruvsrankans blad och hittade massor av söta goa vindruvor fast vi får inte äta dem för hundar mår tydligen inte bra av vindruvor.

Nästan 4 kg druvor blev det och 2 kg av det ska med hem till stan för att förvandlas till gelé.

Det är enormt med frukter i år. Päronträdets dignar nästan.

Hemma igen jag tycker att det är ett evigt åkande fram och tillbaka. Nå väl vi tar plats i fönstret och upptäcker en ekorre och en katastrof. Vi voffar allt vi kan.

Nu gäller det att spana av våra lokaler. Dadlarna ser ut att må bra, någon har fixat till dem lite.

Nere i Vinterviken hade någon lagt ut små låga koner på marken. Matte tyckte att det var perfekt för att träna på att gå slalom.

Mera påhitt….. hoppa stubbe är svårt men Troy tycker att det är kul han kör några vändor fram och tillbaka. Matte tycker att han är duktig för att han sitter fint och väntar på ett startkommando

Utan uppmuntran från matte hoppar Troy direkt upp på en jättesolstol och hoppar över mellanrummen.

Troy går igång på en skateboardåkare. Men jag har upptäckt att min bil körde in på parkeringen. Kom nu säger jag, husse är här med bilen

Lördagsmys ett grisöra i korgen under soffbordet. Där är det lugn och ro.

Smasken med grisöra tycker Troy.

Nu är veckan slut bara kontrolläsningen kvar sen ska vi gå till skolan för att rösta. Ha det bra alla läsare hälsar

Moha the bloggdog

Denna stubbe med föränderlig tofsskivling kallas numer för Troys stubbe. Han rusar dit och markerar svampen varje gång vi är i den här skogen. Han vet att när man gör det då blir det lite ost från tuben.

Det har regnat mycket (57 ml) på ett dygn och det är underbart för nu är alla drickställen återställda efter att de har varit uttorkade. Om någon vecka bör skogen vara full av svamp.

Triy hittade sitt gamla ben han hade gömt vid ett besök i skogen. Han hade tidigare fått det av Basse som gärna delar med sig av enstaka ben men bengömman visar han inte var den är, den håller han för sig själv.

Matte sa Troy, den här svampen är väl värd lite godis! Ja sa hon och vi tar med den för att fråga Helena vad det är för svamp. Senare artbestämdes den till björksopp.

Helt plötsligt från ingenstans uppenbarade sig Basse. Vad sa matte, är du på rymmen frågade hon. Matte ringde till Helena och hon berättade att de var i samma skog. Så stack han iväg så jag och Troy följde efter. Men vi tyckte att vi kom för långt ifrån matte och ni vet hon irrar ju bort sig om man inte har ögonkontakt. För att vi skall slippa leta efter henne vände vi om. Men vi vill ju samla hela gänget så vi sa till matte att häng på nu så letar vi upp dem. Vi hittade dem efter en liten stund vilket bara är som det ska.

Kolla det växer ostronmussling på trädstammen. Den och björksoppen fick följa med hem

Troy har en ny favorit plats på en hög med kuddar framför kaminen.

Var är Moha undrar matte.

Ja vad är det om undrar jag. Kan man inte få ha en sovmorgon i den här vagnen.

Hemma i stan intar vi våra bevakningsplatser. Jo da alla ekorrar, rådjur och katastrofer verkar fortfarande vara på plats.

Nu är den här Örnsbergs bastuflotte.

På kvällssvängen hörde vi plötsligt hög musik. Någon fyller år och det spritter lite i benen för de spelar verkligen med glädje.

Nu är det dags för en enorm loppis. Vi skall gå dit och kolla.

Ha det bra alla hälsar

Moha the bloggdog